torsdag 21 november 2013

Synen på lärande märks i undervisningen

Hur går lärande till? Är det överföring av kunskap från en person till en annan? Räcker det i så fall? Är kunskap fakta och färdigheter eller hur jag använder fakta och färdigheter?  Om vi utgår från att kunskap helt enkelt är det vetande vi har så behöver vi som lärare ha en tanke om hur denna kunskap kan utvecklas hos eleverna. Den enskilde lärarens tanke om hur lärande går till kommer att påverka hur undervisningen läggs upp, vilken pedagogik och vilka metoder som används.

Hos Sorunda skolors pedagoger pågår just nu ett intensivt professionsutvecklande lärande om hur lärande går till. Elevernas lärande i skolan ska resultera i att läroplanens kunskapskrav uppnås. Dagens kunskapskrav skiljer sig avsevärt från de kunskaper som värdesattes i tidigare generationer.  Förmågor som att kunna analysera, generalisera, kommunicera, tänka kritiskt, sortera och hantera information ingår i läroplanens kunskapskrav. Hur undervisar man då så att dessa förmågor utvecklas?

Lärares syn på hur lärande går till kommer att påverka hur undervisningen sker. Om jag drar det till sin spets så kommer jag som lärare att ägna mycket tid till att berätta om kunskaper samt låta elever läsa fakta om jag tror att kunskap överförs från en som kan mer till en som kan mindre. Om jag tror att lärande sker genom att den som lär sig, själv reflekterar och kommunicerar sina reflektioner med andra kommer jag att lägga mycket tid till att undersöka vad eleverna kan och ställa reflekterande frågor som utmanar elevernas föreställningar.



Verkligheten är ofta en blandning av ovanstående när man tittar på hur undervisningen går till. Det viktiga är att lärare har tänkt om lärande och inte bara tänkt en gång förut när man utbildade sig utan tänker om och om igen, tillsammans med kollegor. Detta är något som även sker i handledningsgrupperna. Det som Svanelid kallar TTT nämligen: 

Tid Till Tänkande!





//Anna

onsdag 20 november 2013

Ett bra gäng!

I september hade vi och Sorunda skolor en heldag med Göran Svanelid om förmågor. Under två halvdagar har han nu kommit tillbaka till Sorunda och träffat alla de fyra TLC-grupperna som finns i rektorsområdet.
Vi från projektet deltog inte på själva "handledningen" men jag träffade Göran efter sista tillfället.
Innan vi skiljdes åt sa han - Det är ett bra gäng som ni har här!
Och vad betyder det? Jo, att här finns duktiga lärare som vill utveckla sin undervisning för elevernas bästa!

//Kristina

Resultatdialog - forskning om lärande

Måndagen den 18 november deltog jag på Vetenskapsrådets Resultatdialog där ett antal forskningsprojekt inom utbildningsvetenskap presenterades. Deltagare på konferensen var forskare, utbildare, kommunrepresentanter samt myndighetspersoner från Skolverket och Skolinspektionen m fl. Jag åkte i första hand på denna konferens för att lyssna på Mara Westling Allodi (forskare inom specialpedagogik) på temat Lärandemiljö- Skolutveckling genom det sociala klimatet. I inbjudan står att - Det är möjligt att vända en situation av kris i en skola genom interna initiativ, diskussion av målsättningar i lärandemiljön och gemensamt utvecklingsarbete.  Nyfiket undrar man förstås - vad är det dom har gjort och hur?
Mara har under tre år arbetat med och följt två 6-9-skolor, som hade dåliga resultat och anmärkningar från skolinspektionen. Fokus har legat på interna processer; organisation och socialt klimat. Skolans lärandemiljö utvecklades med stöd av en modell om socialt klimat. Modellen har tagits fram bl a genom studier av vad elever säger om sin lärandemiljö, fokus på hållbara processer, vad man kan påverka i skolan och psykosociala och lärandeteorier. Hennes forskning visar på vikten av relationella och socioemotionella aspekter av lärande och utveckling. Stödjande relationer är något som gynnar alla elever, men är särskilt skyddande för elever i behov av särskilt stöd.
Hon visar också på hur dagens skolsystem med konkurrens, prestationsmätningar och kontroll hade en negativ påverkan på dessa skolors utveckling. Till exempel att skolinspektionens mätningar ofta fokuserar på problem och inte att synliggöra förbättringar och det som fungerar, medför att rektorers arbete inte blir uppmärksammat i den grad som det borde, enligt Mara.
I projektet följer vi med stort intresse Maras forskning som en bas för vårt arbete med inkludering och goda relationer i skolan!


...och sedan jag kan inte låta bli att nämna konferensens keynotespeaker Keith Barton från USA, som berättade om sin forskning om hur elever i USA och Irland ser på historieämnet och varför de har så olika perspektiv.

Den röda tråden handlar om att vi behöver veta mer om hur elever och lärare tänker för att kunna utveckla undervisningen och lärandet i skolan.


Keith menade till exempel att det spelar roll hur en lärare ser på sitt utövande.....
//Kristina

tisdag 22 oktober 2013

Mobila fritidsledare på besök i Sorunda

I fredags mötte jag upp kommunens mobila fritidsledare;  Miriam och Stefan, på Vika skola tidigt på morgonen. Vi hade stämt träff med rektorsområdets kurator för att prata om de mobila fritidsledarnas uppdrag och vad de kan erbjuda barn och unga. Vi hann också prata kort med några lärare och elever. Stefan är kontaktperson för området Sorunda och Mirjam för de centrala delarna av Nynäshamn.
Från Vika fortsatte vi sedan vår turné via Kyrkskolan, Fagerviks skola och sedan till Sunnerby för att träffa skolsköterskan, rektorer, personal i elevcafé etc......och avslutade med god lunch på Sunnerbo.

Varför finns det mobila fritidsledare i Nynäshamn och vad kan de erbjuda? Målet är att deras arbetssätt ska nå fler barn och ungdomar. Förhoppningen är att mötena ska leda till nya fritidsaktiviteter, att fler ungdomar får en aktiv och meningsfull fritid och fler mötesplatser. De mobila fritidsledarna ska göra en extra insats för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Vid behov ska fritidsledarna skjutsa barnen till och från fritidsaktiviteterna samt finnas med som stöd. De arbetar framför allt med åldrarna 10-25 år, vilket i skolans värld innebär från åk 4 och uppåt. I kontakt med barn och ungdomar på skolor, fritidsgårdar i föreningar via sociala medier samt vid olika arrangemang i kommunen inventerar, inspirerar och koordinerar de mobila fritidsledarna till tillgänglig fritid.  Exempelvis genom initialt vara ett stöd i aktiviteter och ha olika grupp- aktiviteter såsom tjejgrupp och killgrupp. (kursiv text tagen från www.nynäshamn.se)


På vilket sätt berör det här skolan och projektet? Jo, det har visat sig i forskning att en meningsfull fritid har betydelse för välmående/hälsa och lärande/skolprestationer! Med det menar man att ingå i en gemenskap där man utövar något kul tillsammans. Det kan handla om en fysisk aktivitet eller att spela musik eller att bygga något...De mobila fritidsledarna kan erbjuda en elev stöd i att hitta en fritidsaktivitet och att få "peppning" i att prova på. De kan hjälpa till att starta upp aktiviteter om barn och unga talar om vad de önskar göra. De kan också komma till skolan och prata om fritid - vad det finns för möjligheter i kommunen, men också bidra mer konkret på en temadag om t ex sex och internet i en årkurs 6:a.





Kontaktuppgifter till Stefan och de mobila fritidsledarna
Stefan Gullström Mobil fritidsledare
E-mail: stefan.gullstrom@nynashamn.se
Facebook: Mobil Fritidsledare Stefan
Instagram: mobilafritidsledare#fritid
Telefon: 08 520 738 95

http://mobilafritidsledare.wordpress.com/

//Kristina

Rapportering i barn- och utbildningsnämnden

Den 17 oktober var vi kallade till barn- och utbildningsnämnden för att rapportera om vårt arbete och de resultat vi ser. Efter en inledning med syfte och mål och lite om vårt arbetssätt, berättade Johnna om arbetet med elevhälsa och Anna om sitt arbete med pedagogisk handledning i skolorna. Vi fick många bra frågor från den intresserade nämnden!
Liselott Wahermägi, som är ordförande, informerade också de nya ledamöterna om hur arbetet med folkhälsoprojekten går till och varför det sker en uppföljning på detta sätt varje år innan beslut om nya medel skjuts till. Hon påpekade vikten av att man stannar upp och tar del av erfarenheter och resultat innan en ny bedömning görs och beslut om medel skjuts till. Det känns bra, i ett medborgarperspektiv, att vi verkligen blir granskade och "bedömda", och det känns också bra att vi får möjlighet att visa politikerna det fina jobb som vi gör tillsammans med förskola och skola. För precis som vi vill lära, vill vi leva - det som är på G/det som fungerar och är bra ska lyftas fram, inte bara orosmoln och svårigheter!
//Kristina

måndag 14 oktober 2013

Mer fokus behövs på lärande och framsteg, mindre på prestation - enligt skolforskning

Fredagen den 4 oktober deltog en delegation från Sorunda, de två nya förstelärarna från Vika och Sunnerby, en lärare från Kyrkskolan, biträdande rektor och jag själv, på en konferensdag om Visible learning – olika perspektiv på John Hatties forskning och tillämpning anordnad av Varbergs kommun. Vi fick en genomgång av Hatties forskning av Bosse Larsson och många exempel på hur resultaten kan användas för att granska sitt eget arbete i klassrummet och reflektera med kollegor kring sin påverkan av James Nottingham.

Hatties forskning baseras på ett enormt stort antal studier med fokus på olika faktorer, men med den gemensamma frågan ”Vad fungerar i skolan”?  Intressant är att 95% av det som undersöktes hade påverkan på elevernas resultat, men det är de faktorer som ligger över 0,40 som är intressanta att studera vidare.  
På den något suddiga bilden visas de faktorer som ger mest effekt.
Varje faktor består av ett antal olika studier (i många fall hundratals) och det är viktigt att inte dra alltför stora slutsatser av den sammanlagda effekten, utan vi behöver gräva djupare in i resultaten. Detta visade James Nottingham på ett bra sätt i sitt exempel om hemläxor som har ett lågt värde i listan, 0,29. Men vid en djupdykning i studierna kan man se att det finns en skillnad mellan olika typer av läxor, där ”förberedelse-läxor” har ett högt värde, 0,90.
James använder det engelska ordet preview som handlar om att förbereda eleven för det som komma skall. Den förförståelse barnet har inför lärarens genomgång i klasrummet underlättar för alla elever, men extra mycket för de som har det svårare att hänga med. För läraren skapas också en annan undervisningssituation där eleverna snabbare är med på tåget. Att använda preview kan också öka föräldrarnas insyn och delaktighet på ett positivt sätt. Preview behöver inte alltid handla om läxor utan kan också användas i information till föräldrar som hämtar sin mindre barn.
” Imorgon ska vi jobba med triangel och kvadrat”. Vilket kan vara upprinnelsen till ett samtal barn och förälder.

 James betonar avslutningsvis vikten av att fokusera mer på ”progress” snarare än ”achievement”, dvs framsteg snarare än prestation. Studier visar på att skolans fokus på resultat inte underlättar lärande, tvärtom kan det hämma lärandet. Vi borde prata mer om lärande med eleverna än om vad de hade för resultat på provet, menar James.

Vi som deltog på dagen fick med oss en del tankar, bland annat pratade vi i pausen om hur vi gemensamt kan visa på hur de olika delarna i lärsatsningen hänger ihop och hur man i rektorsområdet kan sprida goda exempel.
//Kristina

tisdag 8 oktober 2013

Yes We Can!


Vi hade en dag tillsammans, Sorundas lärare, fritids arbetslagsledare och Göran Svanelid. Han med förmågorna, ni vet! Han som lusläste Lgr 11 när den kom och hittade några förmågor som återkom i alla ämnen. Förmågor som ska utvecklas hos eleverna och sedan bedömas, nämligen:

·         Analysförmåga
·         Kommunikativ förmåga
·         Begreppslig förmåga
·         Procedurförmåg/informationshanteringsförmåga
·         Metakognitiv förmåga

Som den pedagog Svanelid är har han gett dessa förmågor liknelser vid savannens Big Five, nämligen elefanten, lejonet, noshörningen, leoparden och buffeln.




Utveckla samband” är läroplanens mest frekventa ord berättar Svanelid. För att kunna se samband behövs tid till att tänka, TTT. Just det här med att utveckla och ge tid till elevers tänkande återkommer under dagen. Svanelid citerar Howard Gardner:

                             ”Västvärldens största skolproblem är att eleverna ägnar mer tid till att
                               GÖRA olika saker än att TÄNKA”

Svanelid återkom många gånger under dagen till att förtydligandet av förmågorna gynnar alla barn och i synnerhet de som har svårare än andra att lära in nytt och se samband. Strukturer hjälper hjärnan att hänga upp fakta och se samband. Strukturer är även det som hans fem stödmallar till arbetet med förmågorna bygger på. Svanelid delar gladeligen med sig av dessa mallar och tanken är att han i november ska komma ut till de olika arbetslagen i Sorunda och följa upp hur arbetet med förmågorna i undervisningen har gått. Förhoppningsvis får han då många exempel på hur stödmallarna har fungerat i Sorunda skolor.

När det gäller arbetet med förmågorna avslutade Svanelid dagen med att ge oss Obamas credo:

Yes We Can!


Den som vill läsa Svanelids egna ord om The Big Five kan läsa det här


Eller besök facebooksidan The Big Five, där det diskuteras flitigt om hur förmågorna kan visualiseras och implementeras i undervisningen.


//Anna

tisdag 1 oktober 2013

Alla barns rätt

Att ha inflytande betyder ju inte att man alltid får bestämma, vilket många tror! sa en pedagog som deltagit på konferensen om Alla barns rätt till mig i fikarummet.
Tänk att så många barn inte vet vad barnkonventionen innebär sa en annan.



Onsdagen 24 september anordnades en heldag om Alla barns rätt av många kända organisationer
t ex BRIS, BO, Rädda barnen m fl. Som en del i vårt arbete med demokrati i förskolan, deltog fyra pedagoger från Sorunda förskolor. Tanken är att de tillsammans med oss i projektet och förskolechefen under den här terminen och nästa år ska arbeta vidare med demokrati i förskolan på olika sätt. Redan nu har arbetet med barnråd tagit fart, som en metod för att öka barnens delaktighet på förskolan. Tanken med barnråd fanns hos pedagogerna, vidareutvecklades under förra terminen i nätverksgrupperna och prövas nu på en förskola.
De som deltog på Alla barns rätt tyckte också att det fanns saker på konferensen som de direkt kunde ta med till arbetet med barnrådet. Toppen tyckte jag!

//Kristina

Studiebesök från Dalarna

I veckan fick Nynäshamn besök av en grupp från Dalarna, som ville ta del av kommunens folkhälsoarbete. Jag berättade om det arbete som pågår i Sorunda tillsammans med verksamhetsansvariga för förskolor och skolor. Vi arbetar just nu med väldigt många olika insatser och processer, vilket jag tror är en del av styrkan och samtidigt är väldigt utmanande.



Det var roligt att få feedback och frågor både från folkhälsovetare från Dalarna, men också från vår egen Cathrine Forsberg som anordnat allting. Att beskriva vad man gör på ett överskådligt sätt, är inte alltid lätt, men väldigt nyttigt. Det ger också möjligheter till egen och gemensam reflektion kring det pågående arbetet och det som komma skall!
//Kristina

måndag 2 september 2013

Barns relationsarbete

I fredags hade projektet tillsammans med förskolechefen bjudit in Margareta Öhman, förskolepsykolog, för att inleda höstens arbete i förskolorna i Sorunda.



Genom att berätta om Stina, Kalle och Agnes och deras vardag i förskolan, kopplade hon sin egen erfarenhet och forskning om små barns relationsarbete.  

Hur fungerar det när barn söker sig fram i leken och samspelet och varför är leken så viktig? 

Hur kan man som pedagog stötta och stärka och när kan det vara bra att "vänta in" barnens egna lösningar?

Det blev både allvar och skratt under förmiddagen, som var en start på ett antal handledningstillfällen under hösten. Margareta bad alla pedagoger att fundera på en situation, en handling, ett barn etc som de vill "närgranska" tillsammans med sina kollegor och med Margareta som stöd, under hösten. Närgranska handlar om att först nyfiket utforska vad barnet gör och tänker och hur det samspelar med andra och sedan lägga på sitt eget analyserande och vad forskning visar. Det kan ge mycket spännande information som pedagogen kan använda för att stödja barnet i förskolan. Och det är lika viktigt att stödja den som inte "får vara med" liksom dem som utestänger andra. För de har alla enligt Margareta fastnat i ett negativt samspel som pedagoger faktiskt många gånger har stora möjligheter att bryta. Och att kunna etablera och bibehålla goda relationer har ju betydelse för livet och den framtida hälsan!
//Kristina

fredag 23 augusti 2013

Dag om ADHD

Projektet hade igår bjudit in Agneta Hellström, chef för ADHD-center i Stockholm, till en heldag i Sorunda. På dagen hade Stora Vika förskolas personal förmånen att höra Agneta berätta om orsakerna till funktionshindret ADHD och samtala med henne om pedagogiska strategier och förhållningssätt som underlättar vardagen för barn som har ADHD. På kvällen var det en storföreläsning med samma tema där ett hundratal pedagoger från Sorunda med omnejd deltog. Några citat från föreläsningen som fastande hos mig:

"Grunden är att få en relation"

"Låt barnet visa vägen"

"Dra av 30% i ålder vad gäller självreglering; 6 år - förväntningar som om barnet var 4 år, 16 år - självreglering som om barnet var 11 år"

"ADHD är en funktionsstörning i hjärnan, det beror inte på dålig uppfostran, störda relationer, stress eller trauman"

"Föräldrar och lärare reagerar ofta likartat på barnets problematik. De problem lärare har med eleverna har föräldrarna ofta också, så sträva efter en tydlig ansvarsfördelning. Det som händer i skolan tar lärarna ansvar för och det som händer hemma tar föräldrarna ansvar för"

"Uppmuntra och förstärk positivt beteende hellre än att hamna i konstant gränssättning - välj dina strider"

//Anna


söndag 18 augusti 2013

Lärsatsningen och kollegialt lärande

Ja, nu drar Sorunda skolor alltså igång ett långsiktigt arbete med fokus på lärande och formativ bedömning. Arbetet utgår från det kollegiala lärandet genom regelbundna träffar i så kallade TLC grupper (Teachers learning community) vilket skulle kunna översättas som lärares lärandegemenskap.  Fokus ligger på elevernas lärande men även på lärares lärande. Då jag personligen, som handledare i grupphandledning, tror på kollegialt lärande som grunden för professionsutveckling ser jag med spänning fram emot att få höra hur lärandeprocessen fortlöper.

TLC grupper bygger på samma princip som grupphandledning, det vill säga deltagarna är de som är experter på sitt yrke och sitter inne med lösningar på sina egna och varandras problem samt utmanar varandra i att tänka och prova nytt.


Förutom arbetet i TLC grupperna kommer skol- och fritidspersonal att erbjudas kollegial grupphandledning som förra året. Min roll som handledare är att hålla i strukturen på mötena, ställa undersökande, förtydligande och utmanande frågor som för diskussionerna framåt. Genom att sätta ord på sin egen praktik, koppla den till aktuell forskning samt teorier och dela den med andras liknande erfarenheter sker en ständig utveckling. Det här läsåret kommer det även att från projektets sida erbjudas viss tillfällig och riktad handledning utifrån behov. Jag hoppas att vi tillsammans kan hjälpa varandra att få insikt, utmana varandra att omvärdera cementerade tankesätt, kanske till och med våga prova något vi aldrig trodde vi skulle våga och kasta oss ut i det okända…


                                                                       //Anna

fredag 16 augusti 2013

"Ni är så fett viktiga!"

Det var slutordet från Tiffany, en före detta elev från Sorunda, som avslutade skolornas arbetsdag 15 augusti. Hon sjöng i reggae-takt om sådant som empowerment, feminism, makt, och skojade friskt med gamla och nya lärare. Det var en skön avslutning på en heldag kring ledarskap, skolforskning, lärande gemenskap, formativ bedömning och TLC (teaching learning communties), som rektorerna och vi i projektgruppen anordnat tillsammans.
Det finns nu en planering för ett systematiskt arbete under hösten med fokus på "det som händer i klassrummet" dvs lärarens ledarskap, metoder som används etc. Lärarna är indelade i grupper och kommer att fokusera på sin undervisning i grupp genom egen och gemensam reflektion via metodik från Dylan William. Detta är en av de aktiviteter som vi i projektet bidrar till, som en del i den långsiktiga satsningen att vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö utifrån forskning och beprövad erfarenhet. En annan satsning blir workshop och arbete med formativ bedömning med hjälp av Göran Svanelid i september.
//Kristina

torsdag 20 juni 2013

Många små steg blir en vandring

Nu är det snart midsommar och vi slutspurtar med planerna för hösten, innan alla går på välbehövlig semester. I svåra stunder kan vi alla se till det som inte blev av, det som bara blev en tumme eller blev tokigt, men när vi ser tillbaka på terminens arbete blir vi stolta över alla gemensamma krafter att skapa en ännu bättre förskola och skola. Och vilka mänskliga resurser det finns, var och en, men kanske mäktigast i kraftfull samverkan!

Många små ihärdiga steg blir en stadig vandring, där vi både sett till kortsiktiga bergbestigningar och kanske Mount Everest på slutet?!

Vad har vi då jobbat med under terminen, listan är ganska lång, så det blir några exempel. I förskolan har det skett arbete i nätverksgrupper tillsammans med Johnna som bit för bit tagit olika teman för diskussion. Barn- föräldra och pedagoginflytande. Vad är det? Hur jobbar vi? Vad kan vi utveckla? Arbetet har utmynnat i en prioritering av utvecklingsområden, som förskolan kan arbeta vidare med framöver.  Under hösten kommer Margaretha Öman, förskolelärare/psykolog/handledare att arbeta vidare med förskolans personal kring barns relationsarbete.

På skolans stigar har Anna haft pedagogisk handledning till all personal inom skolan under hela läsåret. Det har utmynnat i många viktiga diskussioner och efterfrågan på mer kunskap och handledning till hösten.

Till hösten kommer vi, tillsammans med skolan, att arbeta med en stor lärsatsning. Fokus ligger på elevens lärande och det professionella ledarskapet. Vi kommer att ta in föreläsare men också stötta arbetslagens och ledningens vardagsarbete med att utveckla metoder och förhållningssätt.

Det ska bli mycket spännande att få delta i allt detta!
Tack alla som vi samverkat med under terminen.

Glad sommar önskar  vi från projektet, Kristina, Anna och Johnna!

tisdag 21 maj 2013

Uppskattad föreläsning

"Äntligen något som handlar om det som händer i klassrummet" säger en lärare på väg hem från föreläsningen och gör tummen upp. Vi har varit på en kommungemensam föreläsning i Gröndalsskolan med Dylan William som pratade om betydelsen av formativ bedömning. De kommentarer som vi fångade upp bland lyssnarna var positiva.

Dylan William lyfte fram lärarnas betydelse för elevernas lärande och utmanade samtidigt till förändring. Lärare vill och kan förändras, men små steg i taget sa William. Små steg för att de redan är experter! Experter som i många fall i åratal har arbetat in rutiner och förhållningssätt. William tog som exempel en lärare som blev frustrerad när hon skulle förändra sitt sätt att ställa frågor på lektionerna. En snabb uträkning visade att hon under sitt yrkesverksamma liv ställt ca. 500 000 frågor på det tidigare sättet. Inte undra på att det tar tid att förändra sitt sätt att ställa frågor. Samtidigt som föreläsningen utmanade lärarkåren till förändring så lyfte den fram lärarrollens betydelse och expertis.

Föreläsningen innehöll även en rad konkreta tips till hur lärare kan arbeta i klassrummet med bedömning. För den som vill ha fler exempel tipsades om "the classroom experiment" på Youtube.

Det vi vet är att vi inte vet hur världen kommer att se ut när eleverna slutar skolan. Så hur förbereder vi eleverna för en oförutsägbar värld? Vad är det för arbeten som kommer att efterfrågas då? William betonade vikten av att i skolan utveckla förmågor som gör att eleverna vet hur de ska agera när de ställs inför oförutsedda situationer.

Att göra fel och misslyckas är en förutsättning för lärande menade William. Även lärare behöver misslyckas för att utvecklas. En devis han sett en lärare ha på väggen i klassrummet var:

     "Are you stuck? Good, then it was worth coming in today"

//Anna och Kristina

onsdag 8 maj 2013

Barn berättar om sin lärmiljö

Inför arbetet med att ta fram en enhetlig skolenkät om trygghet och trivsel i Sorunda RO, besökte Johnna och jag en av skolorna. Vi fick träffa sex underbara barn från förskoleklass till årskurs 2, som har fått uppdraget att vara kamratstödjare.
Vi bad dem visa oss runt och berätta vad de gör och hur det fungerar på deras skola. En underbar promenad, både inne och ute! Min upplevelse var att de hade bra koll på och kunde uttrycka vad som gäller och vilka problem som finns. Till exempel är ju skoltoaletter alltid ett problem. De luktar ofta illa.  Jag tycker vi fick med oss mycket bra och min reflektion är att vi borde fråga dem oftare om det som gäller dem - deras arbetsmiljö!

Johnna och jag kommer att besöka fler skolor och ta med elevernas synpunkter och tankar till arbetet med att ta fram frågor som alla elever ska få i höst. Det är arbetsgruppen för förebyggande elevhälsa med rektor i spetsen som tagit initiativ till att utveckla skolenkäten. Elevernas synpunkter är en pusselbit, styrdokument och tidigare enkäter en annan. Viktigt blir också att ta fram en fungerande rutin för att genomföra skolenkäten (dela ut, samla in, sammanställa, analysera, återkoppla). Syftet med att enkäten är att fånga vad som fungerar/inte fungerar i förhållande till t ex diskriminering och likabehandling, hälsa, lärmiljö etc, så att skolorna kan arbeta vidare både med att förebygga och att ta fram riktade mer akuta insatser.
//Kristina

tisdag 30 april 2013

När teori och praktik möts

Att arbeta med sig själv som verktyg innebär att man behöver lära känna sig själv. Ett visst mått av personlig mognad är en förutsättning för att kunna ha ett förhållningssätt gentemot eleverna som är genomtänkt. Har vi inte det så tenderar vi att handla utifrån våra egna känslor som väcks hos oss själva i olika situationer. Ett exempel är när en pedagog blir provocerad av en elevs beteende. Känner pedagogen sig själv och hinner tänka att "Nu händer något i mig, jag blir frustrerad", är chansen större att man under några sekunder kan distansera sig från känslorna och tänka rationellt. Hur får jag eleven att lyssna? Om jag går igång och höjer rösten just nu så kommer elevens negativa attityd att trappas upp och ingen av oss hittar en väg ut utan att "tappa huvudet". Om den vuxne istället håller sig lugn, kanske tar ett steg tillbaka och säger vad som gäller och sedan går sin väg, ges en väg ut för eleven som då i lugn och ro hinner tänka över sitt val. Lyssnar eleven i alla fall inte så kan man ta ett samtal om situationen senare, när eleven lugnat sig och framförallt man själv lugnat sig och fått tänka till. Detta förutsätter att man som vuxen är medveten om vad som händer inom sig själv. De flesta vuxna i skolan vet vad som är pedagogiskt och fruktbart i mötet med eleverna, problemet är när de egna känslorna och den egna frustrationen tar över handlandet. Lägg sedan till att det ofta är flera situationer som händer samtidigt och samverkar. Under loppet av några minuter kan en pedagog i skolan behöva fatta många små beslut som i sig ger konsekvenser som också måste lösas. Detta ställer enormt höga krav på frustrationstolerans och förmåga att lyfta sig själv upp i teorin - det vi vet är gynnsamt för barns utveckling och lärande - för att under bråkdelen av en sekund använda det som underlag för ett beslut. I handledningen har vi tillsammans, i lugn och ro, fått samtala om många sådana vardagliga situationer. Genom att analysera situationer som hänt och se dem ur olika synvinklar kan vi hitta nya sätt, få nya verktyg, i mötet med barnen - praktiken.

//Anna



tisdag 23 april 2013

Socioekonomi

Vi har träffat kommunens ekonom tillsammans med några från skolan. Hon har ett uppdrag att ta fram socioekonomiska beräkningar utifrån en modell som baseras på lång tids forskning och beprövad erfarenhet av ekonomen Ingvar Nilsson. Hon ska "räkna" på projektet och det kommer att komplettera den utvärdering av projektet som forskarna från Jönköping ska arbeta med.
För mig som icke-ekonom är det inte helt enkelt att förstå, men modellen bygger på att visa på eventuell vinst (och förlust också förstås) av förebyggande arbete ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det man vet är att förebygga utanförskap och marginalisering ger vinster, både mänskligt och ekonomiskt. Den mest centrala faktorn för att undvika utanförskap är att ungdomar klarar skolan. Detta sammanfaller med projektets huvudsakliga mål. Det vi också vet är att förebyggande arbete tar tid, effekter kommer oftast efter betydligt längre tid.... samtidigt är det jätteviktigt att visa på de eventuella effekter som vi gemensamt; förskola, skola, projekt, elever, föräldrar etcetera kan skapa genom en ihärdig satsning på hälsa och lärande!
//Kristina

torsdag 18 april 2013

Föräldraråd

Fick möjlighet att delta på ett föräldraråd i veckan och berätta om projektet. Det var ett gäng engagerade mammor som ställde frågor och lyfte fram viktiga och angelägna frågor. För mig kändes mötet viktigt och intressant - att få ta del av dialogen mellan föräldrar och ansvariga för skolan och tillsammans fundera över var vi i projektet kan verka bäst.
Vi hade bland annat ett långt samtal om fritid; förutsättningar och möjligheter. Precis som andra föräldrar i vårt avlägsna land ställs de inför det faktum att många ungdomar vill spela på sina datorer och inte är så sugna att vara ute och "spela fotboll". Samtidigt finns det många ungdomar som vill göra saker som kanske inte finns tillgängligt. Vi pratade om föräldrarnas roll och skolans. Skolan kan göra en hel del för att uppmärksamma vikten av att ha en bra fritid och visa på exempel. Låta barnen prova olika saker så att de kan hitta något som gör att just de mår bra. Föräldrarna kan uppmuntra och underlätta. Vi i projektet ska bidra till prova - på verksamhet med fritidsaktörer utanför skolan.
Ett annat ämne är skolmaten, ett ständigt ämne på dagordningen på de flesta skolor. Jag berättade lite om det arbete som vi har gjort tillsammans med matrådet och rektor på skolan. Till exempel har eleverna fått svara på en enkät om skolmat-/miljö. Enkäten visar att många elever (som går i högstadiet) inte äter lunch i skolmatsalen varje dag. Eleverna har uppgett att hur maten smakar och ser ut spelar mest roll. Jag uppfattar att det finns en negativ inställning till skolmaten hos många elever och kanske förväntningar på att det skulle kunna vara väldigt annorlunda. Men skolmaten är väldigt reglerad. Föräldrarnas roll kan här vara att beskriva varför skolmat finns (unikt i världen) och vem som bestämmer om skolmat i kommunen. Ett konkret sätt att förstå mer av hur saker och ting fungerar i vårt samhälle och var man kan påverka. Jag har tagit upp detta med eleverna i högstadiet och i matrådet finns det intresse av att prata med politiker och andra som kan påverka de stora förändringarna. Efter en lång diskussion om detta, ställdes frågan varför skolan och vi i projektet engagerar oss så mycket i denna fråga. Rektor svarade snabbt och tydligt - för att det påverkar måluppfyllelsen och skolklimatet när eleverna inte äter.
//Kristina

tisdag 2 april 2013

Föräldrainflytande


Jag har haft flera föredrag om tematiska föräldramöten och föräldrainflytande, både för förskolepersonal men även för skolan. Ett roligt och engagerande ämne!

För skolpersonal har det varit Tematiska föräldramöten och Effekt. Tematiska föräldramöten har handlat om hur man kan göra föräldrarnas röst hörd och stärka föräldraengagemanget i skolan. Hur man kan samarbeta med föräldrarna för att öka elevernas prestationer i skolan.

Effekt är ett evidensbaserat alkohol och drogförebyggande föräldraskapsprogram. Programmet presenteras en gång per termin om hur föräldrar kan ha tydliga förväntningar på sitt barn. Man anser att föräldrar har den största påvekan på ungdomars alkoholkonsumtion genom en restriktiv hållning till alkohol och sitt barn. Föräldrainflytande!

I förskolan har jag glädjen att träffa alla pedagoger under treveckors intervaller i så kallade nätverksgrupper. Omgång tre har handlat om tematiska föräldramöten och även fjärde nätverksmötet kommer handla om föräldrainflytande. Jag har använt mig av samma material, Tematiska föräldramöten till förskolan och skolan, skillnaden har varit formen på uppläggen. I skolan hade jag ett föredrag medan i förskolan har jag haft samtal med pedagogerna utifrån materialet. Båda lika roligt och spännande att få vara delaktig i.

Hur kan vi medvetengöra föräldrainflytande i förskola och skola? Föräldrar är ju trots allt en otroligt viktig del av barnens liv, oavsett ålder!

/ Johnna

Väl använd tid

Vi har haft en halvdag med Sorunda RO och arbetat med operativ och strategisk elevhälsa. Rektorer, kurator, skolpsykolog, skolsköterska med flera har arbetat med att förtydliga roller och uppdrag, lyft fram vad som fungerar idag och vad som behöver utvecklas samt formulerat en konkret viljeinriktning att arbeta för som inbegriper mer av förebyggande och främjande inslag.
För mig som inte har gedigen skolerfarenhet är det lärorikt att delta och det blir uppenbart att elevhälsa i skolan är ett nav, som när det  fungerar väl verkligen har betydelse för elevers hälsa och lärande.
Vi i projektet som stödjer detta viktiga utvecklingsarbete kände oss nöjda när rektor avslutningsvis sa - detta var väl använd tid!
//Kristina

torsdag 21 mars 2013

Att utveckla barns tänkande...


Det har varit uppe i många olika sammanhang nu. I kollegiala samtal mellan pedagoger och i olika forskningsstudier som visar på vikten av att barn lär sig att tänka självständigt, analyserande och problemlösande. Tänk bara på "The big five". Dessa förmågor som läroplanen lyfter fram. Fångar vi tillfällen när de dyker upp i barnens vardag? Hur löser vi konflikter i barngrupperna? Försöker vi ge färdiga lösningar till barnen eller får vi dem att reflektera över det som händer och själva hitta lösningar? För visst är det så att vi ibland tycker att det tar mycket tid att "reda ut" saker som hänt mellan barnen. Det går ut över undervisningen. Kan vi istället hjälpa varandra att vända på det och se exempelvis en konfliktsituation som ett tillfälle till lärande? Till utvecklande av förmågor? Oj, vad hände nu? Hur tänkte du när du sa så där? Vad var det du ville? Hur uppfattade den andre det? Hur hade ni kunnat göra? Att lotsa barn genom problem på ett sätt som gör att de själva analyserar situationen och bidrar till lösningar utvecklar barns kognitiva tänkande och det stjäl inte tid från lärande, det är lärande!  
//Anna                                              





fredag 15 mars 2013

Matrådet är på G!

Idag har jag träffat några elever i matrådet 7-9 och matrådsansvarig lärare. Vi summerade intrycken från den genomförda enkäten och pratade om hur vi kan gå vidare. Vad kan vi göra och vad ligger på andras bord? Blev imponerad av dessa kloka elever som har mycket bra att säga till oss vuxna. Nästa matråd ska vi förhoppningsvis träffa kökspersonalen för att ha konstruktiva samtal om hur vi gemensamt kan hitta lösningar för en bättre skolmåltid-/miljö. Kanske kommer vi också framöver att bjuda in politiken för att eleverna ska få berätta om sin vardag och få möjlighet att träffa dem som tar beslut som påverkar skolmaten. En idé som jag försiktigt la fram och som eleverna faktiskt tände på!
Nästa gång ska jag ta med mig frukt för som X sa  - det är ju inte kul att vara hungrig på matrådet:)
//Kristina

fredag 8 mars 2013

Elevråd

Idag fick jag träffa ett ganska stort gäng elever i åk 4-6 på elevrådet. Det är alltid spännande och roligt att få träffa eleverna! Jag var bara där för en kort presentation och för att berätta att jag är mycket intresserad av vad de tycker är viktigt när det gäller hälsa och lärande (må bra, ha det bra och kunna lära sig). Det fanns en seriös stämning i rummet, alla hade pennor och block uppslagna, i avvaktan för att få berätta viktiga saker för varandra. En flicka satt beredd med dator för att skriva minnesanteckningar. Men när jag var inne på min sista mening, såg en pojke ut som att - Sluta prata nu... Jag tittade på läraren och hon log. Dags att sluta prata:-)
Tanken är att hitta ett samarbete med eleverna, få mer inblick i vad de tycker är viktigt och kanske om några vill göra lite konkreta aktiviteter framöver. Får se om vi lyckas få dem att haka på:-)
Nästa gång ska jag få följa med skolsköterskan till elevrådet för att prata om goda levnadsvanor, i första hand rökning. Då hoppas jag att det är eleverna som pratar mest!
//Kristina

Gordon Neufeld

Det finns en kanadensisk utvecklingspsykolog, Gordon Neufeld som talar om barns lärande och utveckling på ett intressant sätt, enligt många.

"Neufeld har utvecklat en samlad teori för förståelsen av barns utveckling, framför allt vad gäller anknytningens betydelse även för större barn" Wikipedia

Jag har inte hört honom själv men eftersom intresset finns så tänkte jag lägga ut lite tips på gratis föreläsningar. Seminerieserien på UR Varför lyssnar inte Kalle? handlar om uppmärksamhet (t ex om barn med ADHD). www.ur.se/Produkter?q=neufeld

www.gordonneufeld.se finns andra föreläsningar och material. Det mesta på engelska.

Hoppas det kan vara av intresse!
//Kristina

torsdag 7 mars 2013

Forskning om elevperspektiv

Läser på www.forskning.se att de just nu har tema: elevperspektiv!
"Skolan studeras och beskrivs ofta utifrån pedagogens perspektiv - med effekstudier av metoder och analyser av skolan som helhet. Men det sker även mycket forskning om hur skolan upplevs av dem den är till för - eleverna. I detta tema har vi försökt sammanställa den forskning som studerat utbildning, lärande, betyg, bedömning och inte minst den sociala miljön i skolan ur elevernas eget perspektiv. Om skolan ska lyckas nå alla den är till för så krävs det en förståelse för hur olika skolan kan upplevas denna heterogena grupp individer som vi samlar under begreppet elever."
Genom att klicka på olika frågeställningar får man veta mer om forskning om t ex Hur ser elevers inflytande ut i praktiken? 
Intressant och viktig läsning tycker jag, trots att det saknas tydliga referenser till studierna. Men underlaget kan vara värdefullt för att diskutera och reflektera tillsammans i arbetslag och med elever.
//Kristina

tisdag 5 mars 2013

Vasalopp på förskolan

Idag är det Vasalopp på förskolan med allt vad det innebär; nummerlappar, skyltar till Mora, diplom och blåbärssoppa! Om man inte har skidor finns det ett promenadspår, även det går till Mora. Hela förskolan är engagerad och det finns härlig energi i luften. Som den erfarna pedagogen sa: det är hälsofrämjande det!
//Kristina

onsdag 20 februari 2013

Röris och miniröris

Hej hopp!
Igår var Friskis & Svettis ute i Sorunda och hade utbildning för personal inom förskola och skola. Många fick påfyllning och ny inspiration att fortsätta med röris eller miniröris, som det heter för de yngsta barnen. För andra var det första gången de kom i kontakt med röris och miniröris. Flera skolor har ibland storsamlingar på skolgården då hela skolan hoppar och rör sig till musik. Andra använder rörelser från röris som avbrott i lektionen eller för elever som behöver gå ifrån lektionen en stund och röra sig för att orka fortsätta arbeta lektionen ut. Yvonne från F&S visade en artikel om elever som pulstränar varje dag i skolan då deras lärare tagit del av nya rön från hjärnforskare. Forskarna har nu bevis för att fysisk aktivitet gör att tankeverksamheten går snabbare och inlärningsprocessen effektiviseras avsevärt.
Låter ju bra tycker jag :)




måndag 11 februari 2013

Elever och lärare bloggar

Läste att Nynäs skoldatatek inlett ett samarbete med åk 4-5 i Stora Vika och att de startat en blogg. Förutom att eleverna kan träna många viktiga förmågor som att skriva och läsa är det ett kul sätt att nå ut med information om vad skoldagarna innehåller till föräldrar och andra intresserade. Det viktiga arbetet i skolan kan bli mer synligt. Skulle vara kul att samarbeta med klassen kring ett hälsotema:-) och blogga ihop!
//Kristina

onsdag 6 februari 2013

Turné med utvärderare

I onsdags hade vi besök av två forskare, Martin Hugo och Mikael Segolsson, från Jönköpings högskola. Vi började med god lunch på fagerviks skola, tog sedan en promenad genom Sunnerbyskolan där vi träffade på rektor, åkte vidare förbi Kyrkskolan och avslutade i Vika med besök i skola och förskola. Under turnen stötte vi på både barn, elever, lärare och rektor. De båda herrarna var nöjda över att få en bild av de verksamheter som ingår i projektet. Framöver kommer de att följa projektets arbete genom möten med oss och i slutet kontakter med personal i verksamheterna. Roligt att bli granskad av två verkligt intresserade och kunniga personer!
/kristina

Positivt gensvar på att ”ritprata”



Under senaste veckan har jag vid två tillfällen fått återkoppling på effekten av att ”ritprata”. Det innebär att man på olika sätt ritar upp händelser för barnen med syfte att öka deras förståelse av händelsen.

I det ena fallet hade en pedagog genom att rita upp klassrumssituationen för en elev fått denne att förstå sin egen del i det större sammanhanget. Eleven kunde då själv hitta lösningar på hur han skulle kunna fungera bättre i klassrumssituationen. Eleven ifråga var inte var van att samtala genom att den vuxne ritade och dessutom i denna situation även i affekt. Det krävdes därför en hel del energi och uppfinningsrikedom från pedagogens sida att få eleven att komma till samtalet/ritpratet. När samtalet var över var dock situationen och problemet löst.

I det andra fallet var det en pedagog som tillsammans med några pojkar löste en konflikt genom att rita upp det som hänt. Genom att rita upp händelsen utifrån det som pojkarna berättade blev det tydligt vad som hänt och vad som hänt innan, det som ledde fram till konflikten. På så sätt kunde pojkarna själva tillsammans med sin mentor reda ut konflikten.




Kanske även du har något exempel att dela med dig av här? Gör gärna ett inlägg…J

fredag 1 februari 2013

Rökfri skola

Under vårterminen kommer vi att delta i arbetet med en Rökfri skola. Det kommer till hösten att bli en ordentlig satsning från skolan, elevhälsan/skolhälsovården och fritidsgården. En elev som röker är en för många!
Rökning på skoltid är inte bara olagligt, ohälsosamt utan drabbar också andra elever och lärares arbetsmiljö på ett negativt sätt. Att elever röker på skoltid kan medföra svårigheter att klara av skolan och få godkända betyg, vilket ger sämre förutsättningar till utbildning och arbete i framtiden. Jag hoppas att vi ska kunna lyfta fram det positiva med att inte börja röka och hjälpa dem som vill sluta.
För vem vill egentligen betala pengar för att förstöra sin egen hälsa och framtid?
Vem vill att en cigarett ska styra ens liv?
//Kristina


onsdag 23 januari 2013

Go Vika, Go!

Efter ett kvällsmöte i Vika känner jag mig ovanligt pigg, trots att det är mörkt och jättekallt. Engagemanget och värmen från föreningsaktiva, boende och andra ger hopp om en god framtid för barn och unga i Vika. Det pågår mycket, (fotboll, boule, schack, kör etc) och det finns många idéer! På vilket sätt vårt projekt ska bidra i arbetet framöver får vi se, men förskola och skola är viktiga platser i ett samhälle. Där finns alla barn och unga som är de framtida medborgarna, där finns kunskap och nyfikenhet och möjlighet till goda möten med vuxna i samhället. Än så länge har vi etablerat en samverkan kring fritid och föreningar tillsammans med projektet Tillgänglig Fritid, som vi hoppas ska utmynna i ökade möjligheter för barn och unga att pröva olika fritidsaktiviteter.
Tack till alla som deltog på informationsmötet initierat av Vika intresseförening och Alla-kan projektet. Go Vika, Go!
//Kristina

måndag 21 januari 2013

Förskolans nätverksgrupper har startat!

Nytt år och även nya utmaningar! I onsdags träffade jag förskolans nätverksgrupp 1 för första gången. Det är tre grupper sammanlagt från tre förskolor och vi ska träffas på onsdagseftermiddagar. En tredjedel från varje förskola är en del i nätverksgruppen, sammanlagt är det mellan sju och nio personer. Himla fiffigt med nätverksgrupper, på detta sätt kan vi genomföra diskussioner och fortbildning med alla förskolepedagoger kontinuerligt under våren.

Den första omgången diskuterar vi Demokrati, barns inflytande i förskolan. Vad är det och hur ser det ut i det dagliga arbetet? Vi pratade också om barnsyn och barnens syn. Jag hade bland annat med mig en bok av Elisabeth Arnér, Barns inflytande i förskolan - en fråga om demokrati som jag tog exempel ur, som vi samtalade runt.

Det är roligt att få vara med om dessa tankar och reflektioner som förskolepedagogerna bjuder på. Härlig stämning och många skratt men även allvarliga stunder bjöds det på i onsdags med grupp ett. Jag ser med spänning fram emot grupp två och våra diskussioner, det blir nu på onsdag det!

Väl mött!
/ Johnna

onsdag 16 januari 2013

Summering av höstens handledning...



Så har vi nu en ny termin, vårterminen 2013. Ljuset kommer tillbaka, pedagogerna kommer utvilade (förhoppningsvis) tillbaka efter ett välförtjänt lov. Alla blickar vi nu framåt med förväntan på vad denna vårtermin har i sina gömmor.
Men hur blev nu den första hösten med handledning? För många var det en ny upplevelse att delta i grupphandledning. Stämde förväntningarna med det som blev? Vad gav det deltagarna och vilka utvecklingsmöjligheter finns det? Personligen har jag sett det som ett privilegium att få dela pedagogernas glädje, förtvivlan, hopp, hopplöshet, kunskaper, frågor, engagemang och tankar runt arbetet med eleverna. Jag har mött ett stort engagemang i deras uppgift att lotsa eleverna mot kunskapsmålen och social kompetens. Vad tyckte då deltagarna själva om höstens handledning?
I den utvärdering som gjorts framkommer framför allt tiden. Tacksamhet till att få tid att tillsammans reflektera och analysera, möjlighet och chans till samsyn och förståelse. Att få tid att lyssna till varandra och att själv få reflektera över det man gör. Många har sett situationer ur nya perspektiv och fått nya verktyg att prova och utvärdera. När det gäller framtiden och behov så framkommer speciellt önskemål om kompetensutveckling inom vissa specifika teman. Vi i projektet Hälsofrämjande skolutveckling tar med oss den önskan och återkommer med vad vi skulle kunna bidra med framöver.
Sammanfattningsvis så skulle man kunna säga att det största hindret för att få till stånd handledningen var just tiden. Samtidigt som det mest uppskattade i utvärderingen var att ha fått till tiden till gemensam reflektion. Kan man se det som att den tid man lägger på handledningen sparar tid genom att man kan lägga ifrån sig tankar som annars skulle ha följt med hem? Jag hoppas det och ser fram emot en ny termin med nya och gamla handledningsgrupper :)