Yes We Can!

Vi hade en dag tillsammans, Sorundas lärare, fritids arbetslagsledare och Göran Svanelid. Han med förmågorna, ni vet! Han som lusläste Lgr 11 när den kom och hittade några förmågor som återkom i alla ämnen. Förmågor som ska utvecklas hos eleverna och sedan bedömas, nämligen:

·         Analysförmåga
·         Kommunikativ förmåga
·         Begreppslig förmåga
·         Procedurförmåg/informationshanteringsförmåga
·         Metakognitiv förmåga

Som den pedagog Svanelid är har han gett dessa förmågor liknelser vid savannens Big Five, nämligen elefanten, lejonet, noshörningen, leoparden och buffeln.

Lånad bild:

”Utveckla samband” är läroplanens mest frekventa ord berättar Svanelid. För att kunna se samband behövs tid till att tänka, TTT. Just det här med att utveckla och ge tid till elevers tänkande återkommer under dagen. Svanelid citerar Howard Gardner:

                             ”Västvärldens största skolproblem är att eleverna ägnar mer tid till att

                               GÖRA olika saker än att TÄNKA”

Svanelid återkom många gånger under dagen till att förtydligandet av förmågorna gynnar alla barn och i synnerhet de som har svårare än andra att lära in nytt och se samband. Strukturer hjälper hjärnan att hänga upp fakta och se samband. Strukturer är även det som hans fem stödmallar till arbetet med förmågorna bygger på. Svanelid delar gladeligen med sig av dessa mallar och tanken är att han i november ska komma ut till de olika arbetslagen i Sorunda och följa upp hur arbetet med förmågorna i undervisningen har gått. Förhoppningsvis får han då många exempel på hur stödmallarna har fungerat i Sorunda skolor.

När det gäller arbetet med förmågorna avslutade Svanelid dagen med att ge oss Obamas credo:

Yes We Can!

Den som vill läsa Svanelids egna ord om The Big Five kan läsa det här

Eller besök facebooksidan The Big Five, där det diskuteras flitigt om hur förmågorna kan visualiseras och implementeras i undervisningen.

//Anna

"Ni är så fett viktiga!"

Det var slutordet från Tiffany, en före detta elev från Sorunda, som avslutade skolornas arbetsdag 15 augusti. Hon sjöng i reggae-takt om sådant som empowerment, feminism, makt, och skojade friskt med gamla och nya lärare. Det var en skön avslutning på en heldag kring ledarskap, skolforskning, lärande gemenskap, formativ bedömning och TLC (teaching learning communties), som rektorerna och vi i projektgruppen anordnat tillsammans.

Det finns nu en planering för ett systematiskt arbete under hösten med fokus på "det som händer i klassrummet" dvs lärarens ledarskap, metoder som används etc. Lärarna är indelade i grupper och kommer att fokusera på sin undervisning i grupp genom egen och gemensam reflektion via metodik från Dylan William. Detta är en av de aktiviteter som vi i projektet bidrar till, som en del i den långsiktiga satsningen att vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö utifrån forskning och beprövad erfarenhet. En annan satsning blir workshop och arbete med formativ bedömning med hjälp av Göran Svanelid i september.
//Kristina

Att utveckla barns tänkande...

Det har varit uppe i många olika sammanhang nu. I kollegiala samtal mellan pedagoger och i olika forskningsstudier som visar på vikten av att barn lär sig att tänka självständigt, analyserande och problemlösande. Tänk bara på "The big five". Dessa förmågor som läroplanen lyfter fram. Fångar vi tillfällen när de dyker upp i barnens vardag? Hur löser vi konflikter i barngrupperna? Försöker vi ge färdiga lösningar till barnen eller får vi dem att reflektera över det som händer och själva hitta lösningar? För visst är det så att vi ibland tycker att det tar mycket tid att "reda ut" saker som hänt mellan barnen. Det går ut över undervisningen. Kan vi istället hjälpa varandra att vända på det och se exempelvis en konfliktsituation som ett tillfälle till lärande? Till utvecklande av förmågor? Oj, vad hände nu? Hur tänkte du när du sa så där? Vad var det du ville? Hur uppfattade den andre det? Hur hade ni kunnat göra? Att lotsa barn genom problem på ett sätt som gör att de själva analyserar situationen och bidrar till lösningar utvecklar barns kognitiva tänkande och det stjäl inte tid från lärande, det är lärande!  

//Anna