Lärmiljö och tillgänglighet!

I fredags var det dags för projektets sista seminarium med syfte att befästa och sprida goda exempel från arbetet i Sorunda skolor och förskolor. Denna gång handlade det om lärmiljö. I projektet har vi haft ett miniprojekt om klassrumsmiljö där vi djupdykt i två klassrum och tagit ett grepp kring hela lärmiljön. I de två klassrummen arbetade en förskoleklass och en åk 4.

Med oss på seminariet hade vi Gunilla Fällman och Magnus Jarnlo från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, som berättade om det värderingsverktyg som Gunilla har varit med och arbetat fram. Det är ett kartläggningsmaterial för tillgänglighet i lärmiljön som fokuserar både den sociala, pedagogiska och fysiska miljön som betydelsefull för lärandet.

När vi i miniprojektet kartlade lärmiljön i de två klassrummen hittade vi detta verktyg från SPSM och tyckte att det var mycket heltäckande och hjälpsamt. Fredagens seminarium innehöll information om värderingsverktyget, som vi varmt kan rekommendera att använda i det systematiska kvalitetsarbetet, samt egen reflektion och berättelser från klassrummen vi arbetat med. 

Deltog gjorde representanter från kommunens fastighetsförvaltning, ledande funktioner från barn- och utbildningsförvaltningen, rektorer och elevhälsopersonal från kommunens olika skolor. Det blev mycket intressanta reflektioner runt borden där ovanstående personer/funktioner satt blandade och delade erfarenheter och tankar med varandra i strukturerade former.

Det blev under dagen mycket tydligt hur tryggheten är en bas för lärandet men också hur den fysiska lärmiljön inverkar på den sociala miljön vilken påverkar den pedagogiska miljön. Det pedagogiska upplägget måste ta hänsyn till den fysiska miljön men påverkar den sociala miljön. De tre olika delarna samspelar ständigt i lärandet. 

Mer om värderingsverktyget:

http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/

Tack till alla som deltog och bidrog med sina tankar och kunskaper!

/Anna och Kristina

Processtöd - professionellt ledarskap

Jag har under detta läsår haft förmånen att arbeta med arbetslagledarna för skolan men även fritids i rektorsområdet. Man skulle kunna säga att de har varit en del av en ledarskapsutbildning med lösningsfokuserat förhållningssätt och med fokus på förändringsarbete och vad det innebär.

Vi har arbetat med verktyg och metoder för att fokusera på ett lärande arbetslag och hur man blir en tydligare arbetslagsledare. Hur leder man sina kollegor och hur ser man på ledarskap? Vi har utgått från ett salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt.

Jag tänker att det handlar om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Ett exempel som vi har arbetat med är förståelsen för möten och mötesstruktur:

• Det finns ett behov att tydliggöra vad mötet är till för. Man har olika syften och föreställningar om varför man är där. Vissa kanske är där för att de måste, andra är där för att de vill. Någon vill få sin fråga belyst, en annan planerar middagen. Jag menar att man behöver få till ett gemensamt syfte och mål med mötet, gäller oftast de flesta möten vi går på. Detta ökar incitamentet att få till ett bra möte samt ökar meningsfullheten.
• Vad är spelregler och mötesregler? Samt hur har man arbetat med detta? Har vi arbetat med dessa frågor med utgångspunkten i att de ska skapa en arbetsrelation och i samförstånd att skapa en hållbar struktur för arbetet? En förutsättning för att ha ramar på mötet och möjliggör till ett demokratiskt ledarskap.
• Vad har jag för ingång till mötet och hur ser jag på mitt ledarskap? Ett bra ledarskap bygger på en dialog med så lite utrymme som möjligt för olika tolkningar, och missförstånd. Samt en förståelse för att alla individer befinner sig på olika ställen i tanken utifrån erfarenheter och upplevelser. 

Att skapa ett lärande arbetslagsmöte, ett lärande arbetsklimat med ett demokratiskt ledarskap kräver mycket grundjobb och förebyggande arbete som inte görs i ett nafs. Att utgå ifrån vad man vill uppnå och vad man vill ha kan skapa ett bra främjande arbete på lång sikt. 

Vi har bearbetat många ämnen då vi har träffats hela 10 gånger! Kan bara konstatera att man gör en enorm satsning i rektorsområdet på lärande kollegium och ledarskap. Sista processtödet jag hade med arbetslagsledarna för skolan genomförde vi form av Lärande samtal som också var en form av utvärdering och det var riktigt spännande. Utifrån vad som sas uppfattar jag att deltagarna har tyckt att det har varit matnyttigt med processtödet och utvecklat dem i sitt ledarskap! 

Jag har ännu en gång kvar med fritids arbetslagledarna och ser fram emot ett nytt Lärande samtal. Det ger oerhört mycket mer än en vanlig utvärdering när man kan reflektera tillsammans om hur och vad man har tagit till sig. 

Johnna Gilljam

Föräldrar om läsning

Det är så roligt att vara med på föräldraråd! Efter att ha besökt tre föräldraråd har jag nu fått veta mer om vad skolorna arbetar med och vad de uppfattar att eleverna gillar och vad som påverkar deras läsning. Jag har också fått höra vad föräldrarna undrar över, vad de tänker och vad de själva kan tänkas delta i. Läsning handlar ju om så mycket mer än att "läsa en bok" och när samtalet spann loss kring berättande, serier, film och teater kändes det roligt och spännande. Tiden är ju knapp som förälder och det som framkom var att de kan tänka sig att delta på kvällsaktiviteter som de kan göra med sina barn. För som en pappa sa - det är så fantastiskt att få följa sitt barns utveckling!

Tack för att jag fick träffa er alla! Jag ska ta med mig era förslag och tankar i det fortsatta projektarbetet.
(Sista rådet blev så sent p g a av alla intressanta och viktiga frågor att mörkret sänkte sig och jag fick möjlighet att ta den här bilden.)
//Kristina

Hälsofrämjande förskola

Förra veckan deltog vi på förskolans APT. Vi har tillsammans med förskolechefen planerat insatser för 2014. På mötet påminde jag som projektledare om projektets uppdrag och på vilket sätt det hänger samman med förskolans uppdrag. Syftet med projektet är förbättrad måluppfyllelse genom att stärka det som fungerar och bidra till utveckling samt att skapa uthållighet i de processer som byggs upp. I förskolans läroplan står det att - Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet! 

Avdelningschefen för förskolan beskrev de utvecklingsområden som tagits fram för hela Nynäshamns förskolor, och som alla förskolor ska arbeta med fram till våren 2015. Det finns en god samstämmighet mellan viljeinriktningen från ledning, politiker och från projektets mål, vilket är bra för alla inblandade i utvecklingsarbetet!

Under 2014 kommer förskolorna i Sorunda att arbeta med olika utvecklingsarbeten i samarbete med projektet;
Kollegialt lärande - Fortsatt grupphandledning med Margareta Öhman för att stärka professionen och öka möjligheten till professionell reflektion. Syftar till att synliggöra, tydliggöra och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö.
Lärsatsning - syftar till att tydliggöra en gemensam kunskapsplattform och givande samtal kring lärande i förskolan. Projektet bidrar med böcker och material till all personal i förskolan, för ett arbete med läsning och samtal under våren 2014.

Demokrati i förskolan - Som en fortsättning på arbetet 2013 med nätverksgrupper om inflytande och några pedagogers deltagande på konferensen Alla barns rätt, kommer några pedagoger att hålla i arbetet med barnkonventionen, att pröva barnråd och olika material för det i förskolorna under våren 2014. Projektet bidrar med material och vikarieersättning för en arbetsdag för pedagogerna.
Förebyggande barnhälsa - Under hösten 2014 kommer projektet tillsammans med förskolechefen att fortsätta arbetet med att förtydliga vad förebyggande barnhälsa i förskolan är, samt se över och förtydliga arbetssätt och riktlinjer.

//Kristina

Vad gör ni på fritids egentligen?

Ni leker väl bara där? eller i dagens stora barngrupper kanske det mest är förvaring? Nej! Fritids utvecklar barns lärande! I tisdags hade fritidspersonal tillsammans med Susanne Weiner Ahlström en dag om fritids lärandeuppdrag. 

 Vi behöver tydliggöra både för oss själva som pedagoger, barn och föräldrar vad de olika aktiviteterna på fritids utvecklar. Susanne hade ett förslag på en cirkel där läroplanens fem förmågor finns med som tårtbitar i olika färger. När en aktivitet på fritids utförs kan personalen samtala med barnen om vad det är de lär sig och utvecklar just nu. 

Till exempel om ett barn hittar en groda i skogen så leder det till att pedagog och barn reflekterar runt detta. En kompis kommer och hjälper till att berätta vad hon vet om grodor. Tillsammans gör de sedan en teater om grodan. Genom att hänvisa till förmågecirkelns ”tårtbitar” kan pedagoger samtala om vad det var de gjorde i skogen idag. Den blå biten, att kommunicera, det var när vi samtalade och lyssnade på varandra. Vi tänkte och fantiserade sedan om grodan det var att reflektera, den gröna tårtbiten etc…

 Genom att dokumentera och sätta upp bilder i de olika tårtbitarna kan man sedan tydliggöra ännu mer och kanske sätta upp det så att föräldrarna också kan se vad barnen lärt sig på fritids.

Det var en mycket uppskattad dag där fritidspersonalen även fick tid att sitta tillsammans och reflektera utifrån sitt eget fritidshem.

//Anna

Ett bra gäng!

I september hade vi och Sorunda skolor en heldag med Göran Svanelid om förmågor. Under två halvdagar har han nu kommit tillbaka till Sorunda och träffat alla de fyra TLC-grupperna som finns i rektorsområdet.
Vi från projektet deltog inte på själva "handledningen" men jag träffade Göran efter sista tillfället.
Innan vi skiljdes åt sa han - Det är ett bra gäng som ni har här!
Och vad betyder det? Jo, att här finns duktiga lärare som vill utveckla sin undervisning för elevernas bästa!

//Kristina

Resultatdialog - forskning om lärande

Måndagen den 18 november deltog jag på Vetenskapsrådets Resultatdialog där ett antal forskningsprojekt inom utbildningsvetenskap presenterades. Deltagare på konferensen var forskare, utbildare, kommunrepresentanter samt myndighetspersoner från Skolverket och Skolinspektionen m fl. Jag åkte i första hand på denna konferens för att lyssna på Mara Westling Allodi (forskare inom specialpedagogik) på temat Lärandemiljö- Skolutveckling genom det sociala klimatet. I inbjudan står att - Det är möjligt att vända en situation av kris i en skola genom interna initiativ, diskussion av målsättningar i lärandemiljön och gemensamt utvecklingsarbete.  Nyfiket undrar man förstås - vad är det dom har gjort och hur?
Mara har under tre år arbetat med och följt två 6-9-skolor, som hade dåliga resultat och anmärkningar från skolinspektionen. Fokus har legat på interna processer; organisation och socialt klimat. Skolans lärandemiljö utvecklades med stöd av en modell om socialt klimat. Modellen har tagits fram bl a genom studier av vad elever säger om sin lärandemiljö, fokus på hållbara processer, vad man kan påverka i skolan och psykosociala och lärandeteorier. Hennes forskning visar på vikten av relationella och socioemotionella aspekter av lärande och utveckling. Stödjande relationer är något som gynnar alla elever, men är särskilt skyddande för elever i behov av särskilt stöd.
Hon visar också på hur dagens skolsystem med konkurrens, prestationsmätningar och kontroll hade en negativ påverkan på dessa skolors utveckling. Till exempel att skolinspektionens mätningar ofta fokuserar på problem och inte att synliggöra förbättringar och det som fungerar, medför att rektorers arbete inte blir uppmärksammat i den grad som det borde, enligt Mara.
I projektet följer vi med stort intresse Maras forskning som en bas för vårt arbete med inkludering och goda relationer i skolan!

...och sedan jag kan inte låta bli att nämna konferensens keynotespeaker Keith Barton från USA, som berättade om sin forskning om hur elever i USA och Irland ser på historieämnet och varför de har så olika perspektiv.

Den röda tråden handlar om att vi behöver veta mer om hur elever och lärare tänker för att kunna utveckla undervisningen och lärandet i skolan.


Keith menade till exempel att det spelar roll hur en lärare ser på sitt utövande.....

//Kristina

Mer fokus behövs på lärande och framsteg, mindre på prestation - enligt skolforskning

Fredagen den 4 oktober deltog en delegation från Sorunda, de två nya förstelärarna från Vika och Sunnerby, en lärare från Kyrkskolan, biträdande rektor och jag själv, på en konferensdag om Visible learning – olika perspektiv på John Hatties forskning och tillämpning anordnad av Varbergs kommun. Vi fick en genomgång av Hatties forskning av Bosse Larsson och många exempel på hur resultaten kan användas för att granska sitt eget arbete i klassrummet och reflektera med kollegor kring sin påverkan av James Nottingham.

Hatties forskning baseras på ett enormt stort antal studier med fokus på olika faktorer, men med den gemensamma frågan ”Vad fungerar i skolan”?  Intressant är att 95% av det som undersöktes hade påverkan på elevernas resultat, men det är de faktorer som ligger över 0,40 som är intressanta att studera vidare.  

På den något suddiga bilden visas de faktorer som ger mest effekt.

Varje faktor består av ett antal olika studier (i många fall hundratals) och det är viktigt att inte dra alltför stora slutsatser av den sammanlagda effekten, utan vi behöver gräva djupare in i resultaten. Detta visade James Nottingham på ett bra sätt i sitt exempel om hemläxor som har ett lågt värde i listan, 0,29. Men vid en djupdykning i studierna kan man se att det finns en skillnad mellan olika typer av läxor, där ”förberedelse-läxor” har ett högt värde, 0,90.

James använder det engelska ordet preview som handlar om att förbereda eleven för det som komma skall. Den förförståelse barnet har inför lärarens genomgång i klasrummet underlättar för alla elever, men extra mycket för de som har det svårare att hänga med. För läraren skapas också en annan undervisningssituation där eleverna snabbare är med på tåget. Att använda preview kan också öka föräldrarnas insyn och delaktighet på ett positivt sätt. Preview behöver inte alltid handla om läxor utan kan också användas i information till föräldrar som hämtar sin mindre barn.
” Imorgon ska vi jobba med triangel och kvadrat”. Vilket kan vara upprinnelsen till ett samtal barn och förälder.

 James betonar avslutningsvis vikten av att fokusera mer på ”progress” snarare än ”achievement”, dvs framsteg snarare än prestation. Studier visar på att skolans fokus på resultat inte underlättar lärande, tvärtom kan det hämma lärandet. Vi borde prata mer om lärande med eleverna än om vad de hade för resultat på provet, menar James.

Vi som deltog på dagen fick med oss en del tankar, bland annat pratade vi i pausen om hur vi gemensamt kan visa på hur de olika delarna i lärsatsningen hänger ihop och hur man i rektorsområdet kan sprida goda exempel.
//Kristina

Yes We Can!

Vi hade en dag tillsammans, Sorundas lärare, fritids arbetslagsledare och Göran Svanelid. Han med förmågorna, ni vet! Han som lusläste Lgr 11 när den kom och hittade några förmågor som återkom i alla ämnen. Förmågor som ska utvecklas hos eleverna och sedan bedömas, nämligen:

·         Analysförmåga
·         Kommunikativ förmåga
·         Begreppslig förmåga
·         Procedurförmåg/informationshanteringsförmåga
·         Metakognitiv förmåga

Som den pedagog Svanelid är har han gett dessa förmågor liknelser vid savannens Big Five, nämligen elefanten, lejonet, noshörningen, leoparden och buffeln.

Lånad bild:

”Utveckla samband” är läroplanens mest frekventa ord berättar Svanelid. För att kunna se samband behövs tid till att tänka, TTT. Just det här med att utveckla och ge tid till elevers tänkande återkommer under dagen. Svanelid citerar Howard Gardner:

                             ”Västvärldens största skolproblem är att eleverna ägnar mer tid till att

                               GÖRA olika saker än att TÄNKA”

Svanelid återkom många gånger under dagen till att förtydligandet av förmågorna gynnar alla barn och i synnerhet de som har svårare än andra att lära in nytt och se samband. Strukturer hjälper hjärnan att hänga upp fakta och se samband. Strukturer är även det som hans fem stödmallar till arbetet med förmågorna bygger på. Svanelid delar gladeligen med sig av dessa mallar och tanken är att han i november ska komma ut till de olika arbetslagen i Sorunda och följa upp hur arbetet med förmågorna i undervisningen har gått. Förhoppningsvis får han då många exempel på hur stödmallarna har fungerat i Sorunda skolor.

När det gäller arbetet med förmågorna avslutade Svanelid dagen med att ge oss Obamas credo:

Yes We Can!

Den som vill läsa Svanelids egna ord om The Big Five kan läsa det här

Eller besök facebooksidan The Big Five, där det diskuteras flitigt om hur förmågorna kan visualiseras och implementeras i undervisningen.

//Anna

"Ni är så fett viktiga!"

Det var slutordet från Tiffany, en före detta elev från Sorunda, som avslutade skolornas arbetsdag 15 augusti. Hon sjöng i reggae-takt om sådant som empowerment, feminism, makt, och skojade friskt med gamla och nya lärare. Det var en skön avslutning på en heldag kring ledarskap, skolforskning, lärande gemenskap, formativ bedömning och TLC (teaching learning communties), som rektorerna och vi i projektgruppen anordnat tillsammans.

Det finns nu en planering för ett systematiskt arbete under hösten med fokus på "det som händer i klassrummet" dvs lärarens ledarskap, metoder som används etc. Lärarna är indelade i grupper och kommer att fokusera på sin undervisning i grupp genom egen och gemensam reflektion via metodik från Dylan William. Detta är en av de aktiviteter som vi i projektet bidrar till, som en del i den långsiktiga satsningen att vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö utifrån forskning och beprövad erfarenhet. En annan satsning blir workshop och arbete med formativ bedömning med hjälp av Göran Svanelid i september.
//Kristina

Barn berättar om sin lärmiljö

Inför arbetet med att ta fram en enhetlig skolenkät om trygghet och trivsel i Sorunda RO, besökte Johnna och jag en av skolorna. Vi fick träffa sex underbara barn från förskoleklass till årskurs 2, som har fått uppdraget att vara kamratstödjare.
Vi bad dem visa oss runt och berätta vad de gör och hur det fungerar på deras skola. En underbar promenad, både inne och ute! Min upplevelse var att de hade bra koll på och kunde uttrycka vad som gäller och vilka problem som finns. Till exempel är ju skoltoaletter alltid ett problem. De luktar ofta illa.  Jag tycker vi fick med oss mycket bra och min reflektion är att vi borde fråga dem oftare om det som gäller dem - deras arbetsmiljö!

Johnna och jag kommer att besöka fler skolor och ta med elevernas synpunkter och tankar till arbetet med att ta fram frågor som alla elever ska få i höst. Det är arbetsgruppen för förebyggande elevhälsa med rektor i spetsen som tagit initiativ till att utveckla skolenkäten. Elevernas synpunkter är en pusselbit, styrdokument och tidigare enkäter en annan. Viktigt blir också att ta fram en fungerande rutin för att genomföra skolenkäten (dela ut, samla in, sammanställa, analysera, återkoppla). Syftet med att enkäten är att fånga vad som fungerar/inte fungerar i förhållande till t ex diskriminering och likabehandling, hälsa, lärmiljö etc, så att skolorna kan arbeta vidare både med att förebygga och att ta fram riktade mer akuta insatser.
//Kristina