Allas llika värde dag

 I början av oktober hade vi en Allas lika värde dag i rektorsområdet med alla lärare i grundskolan. Det är ett av fokusområdena i skolan för detta läsår och det är spännande att få vara en del av det arbetet.

På förmiddagen föreläste Niklas Andersson som kommer från PeaceWorks och arbetar med Låt stå, antirasism på schemat. Det är ett projekt om hur man kan integrera antirasism i sin undervisning och ger en försförståelse var vi befinner oss idag och varför. De har en egen hemsida Låt Stå:

 "Sverige idag upplevs av många som segregerat och många människor vittnar om rasism och diskriminering i sin vardag. Statistisk pekar på att människor har olika förutsättningar i dagens Sverige, många hamnar utanför och rasismen leder till hierarkier och maktskillnader. En av grunderna i Låt Stå är att se just det och därefter försöka se lösningar. Vardagsrasism och fördomar är något alla människor bär med sig och insikten att rasism på många sätt genomsyrar vårt samhälle är en viktig del av själva lösningen. Möjligheter till förändring kan bara skapas om vi först belyser och ifrågasätter de rasistiska normerna och strukturerna. Vi menar att det är viktigt att se rasismen i relation till historiska sammanhang och ifrågasätta den svenska självbilden för att förstå att det i många fall har avgörande betydelse för hur vi uppfattar, betraktar och behandlar varandra."            

Niklas gick igenom teoretiska utgångspunkter, svensk historia, maktordningar och mycket tid lades ner på kommunikationsstrategier. Vi fick vara med om en övning från metodmaterialet som lärarna fick denna dag och så pratade Niklas om Elevprojekt som man kan söka pengar för.

På eftermiddagen arbetade vi med interaktiv teater med teatergruppen Solvere! Vi hade "värmauppövningar" i början som handlade om att lära känna varandra och fördomar. Under dagens gång arbetade vi med 3 case som handlade om genus, sexualitet och framlingsfientlighet. Tre problem av olika karaktär som arbetades igenom grundligt, olika sätt att hantera och reflektera över situationerna.


Lärarkollegiet visade upp olika verktyg och ett låg-affektivt bemötande i sitt agerande! Det innebär att skapa en lugn miljö (lärarens agerande) och tryggt bemötande med positiva förväntningar. Att inte gå igång på utmanande eller aggressivt beteende utan neutralisera genom att visa genuint intresse och nyfikenhet för situationen och försöka se vad som ligger bakom beteendet. Många skickliga sätt att hantera de ihopsatta scenerna som spelades.

Allt som allt, en toppendag som bjöd både på reflektion och många skratt!

Väl mött!
/ Johnna Gilljam

Nya spår

Två intensiva dagar tillsammans med lärarna med i Sorunda rektorsområdet innan det är dags för dem att gå på semester. Ett härligt gäng med stort engagemang trots att det är sista dagarna för läsåret.

Den ena dagen handlade om utveckling och förändring, vad händer med mig i process? Vad händer i organisationen och hur kan man komma över till nästa steg? Johnna höll en liten miniföreläsning för att kunna titta på sig och sina kollegor, var befinner vi oss?



Därefter pratade vi om det utvecklingsarbete vi går in som har arbetsnamnet Nya spår. Hur man kan arbeta med Studiepass och det kompensatoriska uppdraget skolan har. Hur vi kan få till en dialog med eleven om hens läridentitet?


Anna hade ett föredrag om Frågandet som verktyg i Lärsamtal. Hur man kan använda öppna processfrågor i en dialog, varför vi vill få tillgång till elevens tankar om dess inlärning. Det krävs lite träning för att ställa öppna, nyfikna frågor och utan fördömande. Vi bjöd till och med på ett litet rollspel!




Sist men inte minst fick lärarna träna och pröva på att ställa frågor och dess påverkan som verktyg. Tre olika delar i frågandet: Medvetandegöra lärande, Skapa motivation och Skalfrågan. Engagemanget var stort och många skratt hördes i övningarna.

Några kom på att man måste också träna på att lyssna! Att lyssna på svaret är oerhört viktigt och det var lätt att glömma när man var upptagen med att ställa "rätt" frågor. Alla barn i början, ju mer man övar, desto bättre blir man.



Den andra dagen handlar om Samtalsgrupper som är en del av Nya spår, dvs. schemalagda samtal. Susanne Weiner Ahlström berättar om hur och varför man bör jobba med Samtalsgrupper. Att det handlar om skolans uppdrag och hur vi kan stärka och lyfta förmågorna i Lgr 11. Det handlar om att göra eleverna undervisningsbara och få med ALLA elever på spåret oavsett var de befinner sig.

Det finns olika samtal som stärker de olika förmågorna och elevernas relationer till varandra. Man kan arbeta med positiv respons, normgivande samtal, träna aktivt lyssnande och så vidare. Innan lunch fick vi göra en övning om Att medverka till en lärande organisation, en "kub" där vi skulle i tysthet reflektera runt vad vi har observerat idag, tankar om dagen, hur det känns och vad vi vill (önskemål och ambitioner).

På eftermiddagen så fick lärarna arbeta med gruppsamtal med varandra, dvs verktygen som behövs för att arbeta med Samtalsgrupper. Positiva lärare med nyfikna frågor och otroligt härlig stämning. Några lärare sa till och med; inte kan vi gå på sommarlov NU! :-)

Tack för två härliga dagar!
Anna och Johnna

Jämställdhet och allas lika värde!

 Peter Söderström från Män för jämställdhet.

Förebyggande elevhälsogruppen på 10 deltagare från Sorunda rektorsområde for i väg till Gnesta på jämställdhetskonferens och med sig hade de även skolchefen! Det är en lärarrepresentant från varje skola, ledningsgrupp med biträdande rektorer, delar av elevhälsogruppen som har arbetat i arbetsgruppen FB- elevhälsa. Tillsammans åkte vi på konferens utifrån ämnet Genus och allas lika värde som vi har arbetat med under läsåret.

Vi fick lyssna på jämställdhetsminister, kommunchefen från Gnesta, politiker från Gnesta om varför man ska arbeta med jämställdhet. Jag gillade att man tänkte förebyggande i kommunen genom att säga:

·      Vi vill ha ett samhälle som inte begränsar människor.

·      Välmående människor sparar pengar.

·      Vi vill att Gnesta ska vara en attraktiv arbetsplats.

De som var mest intressanta att lyssna på var ju de som hade jobbat med och i Frejaskolan med jämställdhet och normer, jämnställdhetsstrateg och lärare, rektor samt Peter Söderström från Män för jämställdhet.

De pratade inte om det där med skillnader på flickor och pojkar som jag är van att höra, pojkar pluggar inte, de har för låg måluppfyllelse – flickor pluggar för mycket, de mår dåligt. Hur ska vi höja pojkars betyg?

Även om detta är viktiga frågor så hade de en annan vinklig som tilltalade mig;

·      Att arbeta med och mot normer som leder till betygsskillnader mellan flickor och pojkar.

·      Att utöka sex och samlevnadsundervisningen med normkritiskt förhållningssätt.

·      Motverka traditionella studieval/yrkesval – att möjliggöra att välja fritt och inte utifrån vilket kön och klass man tillhör.

Jag uppfattade det som att mycket av arbetet som gjordes var inte bara elevarbetet utan även med kollegiet för att genomsyra värdegrunden i detta arbete. Fokus på vuxnas makt och ansvar och inte skuldbelägga barnen var viktigt.  Att arbeta med genus och normkritik, maktpositioner och struktur.

Ett komplext uppdrag, tjejer har olika erfarenheter i att förhålla sig till pojkar (normen) utifrån sin status som tjej. T ex. vem blir mulad? Och vad får jag för att jag blir mulad som tjej? Status och gillande? Och om jag inte är framåt och syns, vad har jag då förhållande till normen pojkar? Eller om jag är en av pojkarna?

Och samma är det bland pojkarna, vilken maktposition har jag i pojkgruppen och vad förväntas det att jag gör och är om jag är pojke? Svåra men ack så intressanta och viktiga frågor att arbeta med!

Om vi inte bryter normen om maktpositionen i skolan 
kommer vi inte att kunna bryta dem i samhället! 

Nästa steg för FB elevhälsogruppen är att smida planer för hur arbetet med detta ska genomsyra rektorsområdet. Så spännande att få vara en del av detta. 

Johnna Gilljam

Barn tänker om lärande

Under våren har jag fått förmånen att träffa elever i två klasser i Sorunda, en åk 4 och en förskoleklass. Vi har samtalat om lärande och vilka förutsättningar de som individer och grupp behöver för att lära. Detta har skett i samband med ett miniprojekt i folkhälsoprojektet "Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Sorunda". Vi kartlägger i miniprojektet hela lärmiljön i klassrummet, både den sociala, pedagogiska och fysiska miljön.


Eleverna berättade mest om olika färdigheter de lärt sig i livet och hur det gick till. De fick även rita en bild för att illustrera berättelsen. Det som var gemensamt för samtliga var att alla hade börjat tillsammans med någon som visade hur man gjorde eller som hjälpte dem att göra det som skulle läras, någon som kunde lite mer än dem. Alla fick dessutom träna mer eller mindre för att verkligen behärska cyklingen, skridskoåkningen, crosskörandet, gitarrspelandet, läsandet, avläsningen av klockan mm. När det gällde lärande i grupp så tog de flesta i åk 4 upp att prat störde lärandet. Vid närmare undersökning och i gemensamt samtal framhöll de dock att det ibland var bra med prat och ibland dåligt och att bra prat kunde bli dåligt om det sades vid fel tillfälle! Intressanta reflektioner som sattes igång vill jag lova...

//Anna

Alla barns rätt

Att ha inflytande betyder ju inte att man alltid får bestämma, vilket många tror! sa en pedagog som deltagit på konferensen om Alla barns rätt till mig i fikarummet.
Tänk att så många barn inte vet vad barnkonventionen innebär sa en annan.

Onsdagen 24 september anordnades en heldag om Alla barns rätt av många kända organisationer
t ex BRIS, BO, Rädda barnen m fl. Som en del i vårt arbete med demokrati i förskolan, deltog fyra pedagoger från Sorunda förskolor. Tanken är att de tillsammans med oss i projektet och förskolechefen under den här terminen och nästa år ska arbeta vidare med demokrati i förskolan på olika sätt. Redan nu har arbetet med barnråd tagit fart, som en metod för att öka barnens delaktighet på förskolan. Tanken med barnråd fanns hos pedagogerna, vidareutvecklades under förra terminen i nätverksgrupperna och prövas nu på en förskola.
De som deltog på Alla barns rätt tyckte också att det fanns saker på konferensen som de direkt kunde ta med till arbetet med barnrådet. Toppen tyckte jag!

//Kristina

Föräldrainflytande

Jag har haft flera föredrag om tematiska föräldramöten och föräldrainflytande, både för förskolepersonal men även för skolan. Ett roligt och engagerande ämne!

För skolpersonal har det varit Tematiska föräldramöten och Effekt. Tematiska föräldramöten har handlat om hur man kan göra föräldrarnas röst hörd och stärka föräldraengagemanget i skolan. Hur man kan samarbeta med föräldrarna för att öka elevernas prestationer i skolan.

Effekt är ett evidensbaserat alkohol och drogförebyggande föräldraskapsprogram. Programmet presenteras en gång per termin om hur föräldrar kan ha tydliga förväntningar på sitt barn. Man anser att föräldrar har den största påvekan på ungdomars alkoholkonsumtion genom en restriktiv hållning till alkohol och sitt barn. Föräldrainflytande!

I förskolan har jag glädjen att träffa alla pedagoger under treveckors intervaller i så kallade nätverksgrupper. Omgång tre har handlat om tematiska föräldramöten och även fjärde nätverksmötet kommer handla om föräldrainflytande. Jag har använt mig av samma material, Tematiska föräldramöten till förskolan och skolan, skillnaden har varit formen på uppläggen. I skolan hade jag ett föredrag medan i förskolan har jag haft samtal med pedagogerna utifrån materialet. Båda lika roligt och spännande att få vara delaktig i.

Hur kan vi medvetengöra föräldrainflytande i förskola och skola? Föräldrar är ju trots allt en otroligt viktig del av barnens liv, oavsett ålder!

/ Johnna