Seminarium om professionsutvecklande handledning

Den 1 april var det dags för det andra av projektets seminarium med syfte att sprida goda exempel och dela erfarenheter till andra. Deltog gjorde jag (handledare i projektet), Kristina Myrenberg (projektledare), sex pedagoger från Sorunda skolor, rektorer och elevhälsopersonal från kommunen samt skolchef, förvaltningschef och folkhälsosamordnare. I projektet har handledning varit ett ständigt återkommande inslag till professionsutveckling. Nu fick pedagoger och rektor från Sorunda skolor berätta om det de varit med om samt vad det gett dem i deras yrkesroll och i arbetet med eleverna.
Några röster från Sorundateamet:

Vi har varit med om:

• Systematisk och strukturerad reflektion med kollegor i liten grupp.
• Synliggjort egna och andras tankar.
• Professionella samtal om pedagogiskt arbete med stöd i teorier.

Det har gett:

• Egna lösningar genom reflektion.
• Sorterat tankar och sett mönster.
• Högre nivå på pedagogiska samtal.
• Trygghet och öppenhet i personalgruppen/laget.
• Självreflektion.
• Gemensam kompetens.
• Vana att ställa frågor som leder till lärande.
• Lärt av egna och andras erfarenheter.
• Förberedelse inför olika situationer innan de uppstår.
• Fler handlingsalternativ/sätt att agera.
• Mod och bekräftelse.

Hur har det visat sig i arbetet med eleverna?

• Vana att ställa processfrågor har lett till att dessa ställs även till eleverna vilket leder till elevers reflektion över sig själva och sin lärsituation.
• Eleverna känner sig mer lyssnade på och sedda.
• Vi har hittat fler, mer ändamålsenliga, sätt att bemöta eleverna.
• Vi har fått nya perspektiv på det som händer i mötet med eleverna samt nya/alternativa metoder.
• Vi ser en större tolerans mot olikhet både bland oss vuxna och barnen emellan.
• Vi tittar nu först på vår egen påverkan istället för att skuldbelägga eleverna.

Under förmiddagen gavs tillfällen till interaktivitet med publiken/deltagarna vilket gav en hel del respons och reflektioner vidare. Här kommer lite av den feedback som gavs efter dagen:

"Handledning i lärarkollegiet skulle hjälpa läraren i många elevärenden..."

"Handledningsarbetet som en del har bidragit till ett gott arbetsklimat för personal och elever"

"Spännande att det är så strukturerat - bra sätt att få arbetet att fortgå"

"Härligt att se styrkan i teamet från Sorunda, samt framåtandan!"

"Mod och engagemang"

STORT TACK till alla som var med och delade med sig av tankar och funderingar, speciellt ni från Sorunda som var modiga att berätta om er personliga resa!

/Anna

Tema Läridentitet

Elevsamtal...
kan ge oss nycklar till att anpassa undervisningen så att den gynnar elevernas lärande.

Den 15 augusti hade Sorunda skolor besök av Leili Falsafi som forskar om läridentitet. Från att först ta oss med på en helikoptertur över skolans utveckling (eller inte så stor utveckling...?) från bondesamhället via industrisamhället till dagens informationssamhälle tog hon oss vidare till hur det påverkar mötet mellan pedagog och elev i skolan idag.

Genom att vara nyfiken och ställa frågor om hur eleven ser på sitt lärande får vi ta del av elevens egen upplevelse av sig själv, sitt lärande och skoldagen. Det som eleven berättar ger sen upphov till nya frågor. Genom att lyssna aktivt skapas en förståelse för hur eleven uppfattar sin lärsituation. Här kan vi hitta nycklar till elevens lärande och förstärka elevens läridentitet. Hur lär jag mig bäst? När fungerar det för mig och vad är det som gör att det fungerar just där och då?

Avslutar med en annan skolforskares ord:
" There is only one 21st century skill: The one really competitive skill is the skill of being able to learn"
                                                                                                  (D.Williams)


//Anna

Nya spår

Två intensiva dagar tillsammans med lärarna med i Sorunda rektorsområdet innan det är dags för dem att gå på semester. Ett härligt gäng med stort engagemang trots att det är sista dagarna för läsåret.

Den ena dagen handlade om utveckling och förändring, vad händer med mig i process? Vad händer i organisationen och hur kan man komma över till nästa steg? Johnna höll en liten miniföreläsning för att kunna titta på sig och sina kollegor, var befinner vi oss?



Därefter pratade vi om det utvecklingsarbete vi går in som har arbetsnamnet Nya spår. Hur man kan arbeta med Studiepass och det kompensatoriska uppdraget skolan har. Hur vi kan få till en dialog med eleven om hens läridentitet?


Anna hade ett föredrag om Frågandet som verktyg i Lärsamtal. Hur man kan använda öppna processfrågor i en dialog, varför vi vill få tillgång till elevens tankar om dess inlärning. Det krävs lite träning för att ställa öppna, nyfikna frågor och utan fördömande. Vi bjöd till och med på ett litet rollspel!




Sist men inte minst fick lärarna träna och pröva på att ställa frågor och dess påverkan som verktyg. Tre olika delar i frågandet: Medvetandegöra lärande, Skapa motivation och Skalfrågan. Engagemanget var stort och många skratt hördes i övningarna.

Några kom på att man måste också träna på att lyssna! Att lyssna på svaret är oerhört viktigt och det var lätt att glömma när man var upptagen med att ställa "rätt" frågor. Alla barn i början, ju mer man övar, desto bättre blir man.



Den andra dagen handlar om Samtalsgrupper som är en del av Nya spår, dvs. schemalagda samtal. Susanne Weiner Ahlström berättar om hur och varför man bör jobba med Samtalsgrupper. Att det handlar om skolans uppdrag och hur vi kan stärka och lyfta förmågorna i Lgr 11. Det handlar om att göra eleverna undervisningsbara och få med ALLA elever på spåret oavsett var de befinner sig.

Det finns olika samtal som stärker de olika förmågorna och elevernas relationer till varandra. Man kan arbeta med positiv respons, normgivande samtal, träna aktivt lyssnande och så vidare. Innan lunch fick vi göra en övning om Att medverka till en lärande organisation, en "kub" där vi skulle i tysthet reflektera runt vad vi har observerat idag, tankar om dagen, hur det känns och vad vi vill (önskemål och ambitioner).

På eftermiddagen så fick lärarna arbeta med gruppsamtal med varandra, dvs verktygen som behövs för att arbeta med Samtalsgrupper. Positiva lärare med nyfikna frågor och otroligt härlig stämning. Några lärare sa till och med; inte kan vi gå på sommarlov NU! :-)

Tack för två härliga dagar!
Anna och Johnna

Processtöd - professionellt ledarskap

Jag har under detta läsår haft förmånen att arbeta med arbetslagledarna för skolan men även fritids i rektorsområdet. Man skulle kunna säga att de har varit en del av en ledarskapsutbildning med lösningsfokuserat förhållningssätt och med fokus på förändringsarbete och vad det innebär.

Vi har arbetat med verktyg och metoder för att fokusera på ett lärande arbetslag och hur man blir en tydligare arbetslagsledare. Hur leder man sina kollegor och hur ser man på ledarskap? Vi har utgått från ett salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt.

Jag tänker att det handlar om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Ett exempel som vi har arbetat med är förståelsen för möten och mötesstruktur:

• Det finns ett behov att tydliggöra vad mötet är till för. Man har olika syften och föreställningar om varför man är där. Vissa kanske är där för att de måste, andra är där för att de vill. Någon vill få sin fråga belyst, en annan planerar middagen. Jag menar att man behöver få till ett gemensamt syfte och mål med mötet, gäller oftast de flesta möten vi går på. Detta ökar incitamentet att få till ett bra möte samt ökar meningsfullheten.
• Vad är spelregler och mötesregler? Samt hur har man arbetat med detta? Har vi arbetat med dessa frågor med utgångspunkten i att de ska skapa en arbetsrelation och i samförstånd att skapa en hållbar struktur för arbetet? En förutsättning för att ha ramar på mötet och möjliggör till ett demokratiskt ledarskap.
• Vad har jag för ingång till mötet och hur ser jag på mitt ledarskap? Ett bra ledarskap bygger på en dialog med så lite utrymme som möjligt för olika tolkningar, och missförstånd. Samt en förståelse för att alla individer befinner sig på olika ställen i tanken utifrån erfarenheter och upplevelser. 

Att skapa ett lärande arbetslagsmöte, ett lärande arbetsklimat med ett demokratiskt ledarskap kräver mycket grundjobb och förebyggande arbete som inte görs i ett nafs. Att utgå ifrån vad man vill uppnå och vad man vill ha kan skapa ett bra främjande arbete på lång sikt. 

Vi har bearbetat många ämnen då vi har träffats hela 10 gånger! Kan bara konstatera att man gör en enorm satsning i rektorsområdet på lärande kollegium och ledarskap. Sista processtödet jag hade med arbetslagsledarna för skolan genomförde vi form av Lärande samtal som också var en form av utvärdering och det var riktigt spännande. Utifrån vad som sas uppfattar jag att deltagarna har tyckt att det har varit matnyttigt med processtödet och utvecklat dem i sitt ledarskap! 

Jag har ännu en gång kvar med fritids arbetslagledarna och ser fram emot ett nytt Lärande samtal. Det ger oerhört mycket mer än en vanlig utvärdering när man kan reflektera tillsammans om hur och vad man har tagit till sig. 

Johnna Gilljam

Hälsofrämjande förskola

Förra veckan deltog vi på förskolans APT. Vi har tillsammans med förskolechefen planerat insatser för 2014. På mötet påminde jag som projektledare om projektets uppdrag och på vilket sätt det hänger samman med förskolans uppdrag. Syftet med projektet är förbättrad måluppfyllelse genom att stärka det som fungerar och bidra till utveckling samt att skapa uthållighet i de processer som byggs upp. I förskolans läroplan står det att - Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet! 

Avdelningschefen för förskolan beskrev de utvecklingsområden som tagits fram för hela Nynäshamns förskolor, och som alla förskolor ska arbeta med fram till våren 2015. Det finns en god samstämmighet mellan viljeinriktningen från ledning, politiker och från projektets mål, vilket är bra för alla inblandade i utvecklingsarbetet!

Under 2014 kommer förskolorna i Sorunda att arbeta med olika utvecklingsarbeten i samarbete med projektet;
Kollegialt lärande - Fortsatt grupphandledning med Margareta Öhman för att stärka professionen och öka möjligheten till professionell reflektion. Syftar till att synliggöra, tydliggöra och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö.
Lärsatsning - syftar till att tydliggöra en gemensam kunskapsplattform och givande samtal kring lärande i förskolan. Projektet bidrar med böcker och material till all personal i förskolan, för ett arbete med läsning och samtal under våren 2014.

Demokrati i förskolan - Som en fortsättning på arbetet 2013 med nätverksgrupper om inflytande och några pedagogers deltagande på konferensen Alla barns rätt, kommer några pedagoger att hålla i arbetet med barnkonventionen, att pröva barnråd och olika material för det i förskolorna under våren 2014. Projektet bidrar med material och vikarieersättning för en arbetsdag för pedagogerna.
Förebyggande barnhälsa - Under hösten 2014 kommer projektet tillsammans med förskolechefen att fortsätta arbetet med att förtydliga vad förebyggande barnhälsa i förskolan är, samt se över och förtydliga arbetssätt och riktlinjer.

//Kristina

Vad gör ni på fritids egentligen?

Ni leker väl bara där? eller i dagens stora barngrupper kanske det mest är förvaring? Nej! Fritids utvecklar barns lärande! I tisdags hade fritidspersonal tillsammans med Susanne Weiner Ahlström en dag om fritids lärandeuppdrag. 

 Vi behöver tydliggöra både för oss själva som pedagoger, barn och föräldrar vad de olika aktiviteterna på fritids utvecklar. Susanne hade ett förslag på en cirkel där läroplanens fem förmågor finns med som tårtbitar i olika färger. När en aktivitet på fritids utförs kan personalen samtala med barnen om vad det är de lär sig och utvecklar just nu. 

Till exempel om ett barn hittar en groda i skogen så leder det till att pedagog och barn reflekterar runt detta. En kompis kommer och hjälper till att berätta vad hon vet om grodor. Tillsammans gör de sedan en teater om grodan. Genom att hänvisa till förmågecirkelns ”tårtbitar” kan pedagoger samtala om vad det var de gjorde i skogen idag. Den blå biten, att kommunicera, det var när vi samtalade och lyssnade på varandra. Vi tänkte och fantiserade sedan om grodan det var att reflektera, den gröna tårtbiten etc…

 Genom att dokumentera och sätta upp bilder i de olika tårtbitarna kan man sedan tydliggöra ännu mer och kanske sätta upp det så att föräldrarna också kan se vad barnen lärt sig på fritids.

Det var en mycket uppskattad dag där fritidspersonalen även fick tid att sitta tillsammans och reflektera utifrån sitt eget fritidshem.

//Anna

Synen på lärande märks i undervisningen

Hur går lärande till? Är det överföring av kunskap från en person till en annan? Räcker det i så fall? Är kunskap fakta och färdigheter eller hur jag använder fakta och färdigheter?  Om vi utgår från att kunskap helt enkelt är det vetande vi har så behöver vi som lärare ha en tanke om hur denna kunskap kan utvecklas hos eleverna. Den enskilde lärarens tanke om hur lärande går till kommer att påverka hur undervisningen läggs upp, vilken pedagogik och vilka metoder som används.

Hos Sorunda skolors pedagoger pågår just nu ett intensivt professionsutvecklande lärande om hur lärande går till. Elevernas lärande i skolan ska resultera i att läroplanens kunskapskrav uppnås. Dagens kunskapskrav skiljer sig avsevärt från de kunskaper som värdesattes i tidigare generationer.  Förmågor som att kunna analysera, generalisera, kommunicera, tänka kritiskt, sortera och hantera information ingår i läroplanens kunskapskrav. Hur undervisar man då så att dessa förmågor utvecklas?

Lärares syn på hur lärande går till kommer att påverka hur undervisningen sker. Om jag drar det till sin spets så kommer jag som lärare att ägna mycket tid till att berätta om kunskaper samt låta elever läsa fakta om jag tror att kunskap överförs från en som kan mer till en som kan mindre. Om jag tror att lärande sker genom att den som lär sig, själv reflekterar och kommunicerar sina reflektioner med andra kommer jag att lägga mycket tid till att undersöka vad eleverna kan och ställa reflekterande frågor som utmanar elevernas föreställningar.

Verkligheten är ofta en blandning av ovanstående när man tittar på hur undervisningen går till. Det viktiga är att lärare har tänkt om lärande och inte bara tänkt en gång förut när man utbildade sig utan tänker om och om igen, tillsammans med kollegor. Detta är något som även sker i handledningsgrupperna. Det som Svanelid kallar TTT nämligen: 

Tid Till Tänkande!

//Anna

Ett bra gäng!

I september hade vi och Sorunda skolor en heldag med Göran Svanelid om förmågor. Under två halvdagar har han nu kommit tillbaka till Sorunda och träffat alla de fyra TLC-grupperna som finns i rektorsområdet.
Vi från projektet deltog inte på själva "handledningen" men jag träffade Göran efter sista tillfället.
Innan vi skiljdes åt sa han - Det är ett bra gäng som ni har här!
Och vad betyder det? Jo, att här finns duktiga lärare som vill utveckla sin undervisning för elevernas bästa!

//Kristina

Mer fokus behövs på lärande och framsteg, mindre på prestation - enligt skolforskning

Fredagen den 4 oktober deltog en delegation från Sorunda, de två nya förstelärarna från Vika och Sunnerby, en lärare från Kyrkskolan, biträdande rektor och jag själv, på en konferensdag om Visible learning – olika perspektiv på John Hatties forskning och tillämpning anordnad av Varbergs kommun. Vi fick en genomgång av Hatties forskning av Bosse Larsson och många exempel på hur resultaten kan användas för att granska sitt eget arbete i klassrummet och reflektera med kollegor kring sin påverkan av James Nottingham.

Hatties forskning baseras på ett enormt stort antal studier med fokus på olika faktorer, men med den gemensamma frågan ”Vad fungerar i skolan”?  Intressant är att 95% av det som undersöktes hade påverkan på elevernas resultat, men det är de faktorer som ligger över 0,40 som är intressanta att studera vidare.  

På den något suddiga bilden visas de faktorer som ger mest effekt.

Varje faktor består av ett antal olika studier (i många fall hundratals) och det är viktigt att inte dra alltför stora slutsatser av den sammanlagda effekten, utan vi behöver gräva djupare in i resultaten. Detta visade James Nottingham på ett bra sätt i sitt exempel om hemläxor som har ett lågt värde i listan, 0,29. Men vid en djupdykning i studierna kan man se att det finns en skillnad mellan olika typer av läxor, där ”förberedelse-läxor” har ett högt värde, 0,90.

James använder det engelska ordet preview som handlar om att förbereda eleven för det som komma skall. Den förförståelse barnet har inför lärarens genomgång i klasrummet underlättar för alla elever, men extra mycket för de som har det svårare att hänga med. För läraren skapas också en annan undervisningssituation där eleverna snabbare är med på tåget. Att använda preview kan också öka föräldrarnas insyn och delaktighet på ett positivt sätt. Preview behöver inte alltid handla om läxor utan kan också användas i information till föräldrar som hämtar sin mindre barn.
” Imorgon ska vi jobba med triangel och kvadrat”. Vilket kan vara upprinnelsen till ett samtal barn och förälder.

 James betonar avslutningsvis vikten av att fokusera mer på ”progress” snarare än ”achievement”, dvs framsteg snarare än prestation. Studier visar på att skolans fokus på resultat inte underlättar lärande, tvärtom kan det hämma lärandet. Vi borde prata mer om lärande med eleverna än om vad de hade för resultat på provet, menar James.

Vi som deltog på dagen fick med oss en del tankar, bland annat pratade vi i pausen om hur vi gemensamt kan visa på hur de olika delarna i lärsatsningen hänger ihop och hur man i rektorsområdet kan sprida goda exempel.
//Kristina

Yes We Can!

Vi hade en dag tillsammans, Sorundas lärare, fritids arbetslagsledare och Göran Svanelid. Han med förmågorna, ni vet! Han som lusläste Lgr 11 när den kom och hittade några förmågor som återkom i alla ämnen. Förmågor som ska utvecklas hos eleverna och sedan bedömas, nämligen:

·         Analysförmåga
·         Kommunikativ förmåga
·         Begreppslig förmåga
·         Procedurförmåg/informationshanteringsförmåga
·         Metakognitiv förmåga

Som den pedagog Svanelid är har han gett dessa förmågor liknelser vid savannens Big Five, nämligen elefanten, lejonet, noshörningen, leoparden och buffeln.

Lånad bild:

”Utveckla samband” är läroplanens mest frekventa ord berättar Svanelid. För att kunna se samband behövs tid till att tänka, TTT. Just det här med att utveckla och ge tid till elevers tänkande återkommer under dagen. Svanelid citerar Howard Gardner:

                             ”Västvärldens största skolproblem är att eleverna ägnar mer tid till att

                               GÖRA olika saker än att TÄNKA”

Svanelid återkom många gånger under dagen till att förtydligandet av förmågorna gynnar alla barn och i synnerhet de som har svårare än andra att lära in nytt och se samband. Strukturer hjälper hjärnan att hänga upp fakta och se samband. Strukturer är även det som hans fem stödmallar till arbetet med förmågorna bygger på. Svanelid delar gladeligen med sig av dessa mallar och tanken är att han i november ska komma ut till de olika arbetslagen i Sorunda och följa upp hur arbetet med förmågorna i undervisningen har gått. Förhoppningsvis får han då många exempel på hur stödmallarna har fungerat i Sorunda skolor.

När det gäller arbetet med förmågorna avslutade Svanelid dagen med att ge oss Obamas credo:

Yes We Can!

Den som vill läsa Svanelids egna ord om The Big Five kan läsa det här

Eller besök facebooksidan The Big Five, där det diskuteras flitigt om hur förmågorna kan visualiseras och implementeras i undervisningen.

//Anna

Lärsatsningen och kollegialt lärande

Ja, nu drar Sorunda skolor alltså igång ett långsiktigt arbete med fokus på lärande och formativ bedömning. Arbetet utgår från det kollegiala lärandet genom regelbundna träffar i så kallade TLC grupper (Teachers learning community) vilket skulle kunna översättas som lärares lärandegemenskap.  Fokus ligger på elevernas lärande men även på lärares lärande. Då jag personligen, som handledare i grupphandledning, tror på kollegialt lärande som grunden för professionsutveckling ser jag med spänning fram emot att få höra hur lärandeprocessen fortlöper.

TLC grupper bygger på samma princip som grupphandledning, det vill säga deltagarna är de som är experter på sitt yrke och sitter inne med lösningar på sina egna och varandras problem samt utmanar varandra i att tänka och prova nytt.

Förutom arbetet i TLC grupperna kommer skol- och fritidspersonal att erbjudas kollegial grupphandledning som förra året. Min roll som handledare är att hålla i strukturen på mötena, ställa undersökande, förtydligande och utmanande frågor som för diskussionerna framåt. Genom att sätta ord på sin egen praktik, koppla den till aktuell forskning samt teorier och dela den med andras liknande erfarenheter sker en ständig utveckling. Det här läsåret kommer det även att från projektets sida erbjudas viss tillfällig och riktad handledning utifrån behov. Jag hoppas att vi tillsammans kan hjälpa varandra att få insikt, utmana varandra att omvärdera cementerade tankesätt, kanske till och med våga prova något vi aldrig trodde vi skulle våga och kasta oss ut i det okända…

                                                                       //Anna

Uppskattad föreläsning

"Äntligen något som handlar om det som händer i klassrummet" säger en lärare på väg hem från föreläsningen och gör tummen upp. Vi har varit på en kommungemensam föreläsning i Gröndalsskolan med Dylan William som pratade om betydelsen av formativ bedömning. De kommentarer som vi fångade upp bland lyssnarna var positiva.

Dylan William lyfte fram lärarnas betydelse för elevernas lärande och utmanade samtidigt till förändring. Lärare vill och kan förändras, men små steg i taget sa William. Små steg för att de redan är experter! Experter som i många fall i åratal har arbetat in rutiner och förhållningssätt. William tog som exempel en lärare som blev frustrerad när hon skulle förändra sitt sätt att ställa frågor på lektionerna. En snabb uträkning visade att hon under sitt yrkesverksamma liv ställt ca. 500 000 frågor på det tidigare sättet. Inte undra på att det tar tid att förändra sitt sätt att ställa frågor. Samtidigt som föreläsningen utmanade lärarkåren till förändring så lyfte den fram lärarrollens betydelse och expertis.

Föreläsningen innehöll även en rad konkreta tips till hur lärare kan arbeta i klassrummet med bedömning. För den som vill ha fler exempel tipsades om "the classroom experiment" på Youtube.

Det vi vet är att vi inte vet hur världen kommer att se ut när eleverna slutar skolan. Så hur förbereder vi eleverna för en oförutsägbar värld? Vad är det för arbeten som kommer att efterfrågas då? William betonade vikten av att i skolan utveckla förmågor som gör att eleverna vet hur de ska agera när de ställs inför oförutsedda situationer.

Att göra fel och misslyckas är en förutsättning för lärande menade William. Även lärare behöver misslyckas för att utvecklas. En devis han sett en lärare ha på väggen i klassrummet var:

     "Are you stuck? Good, then it was worth coming in today"

//Anna och Kristina

När teori och praktik möts

Att arbeta med sig själv som verktyg innebär att man behöver lära känna sig själv. Ett visst mått av personlig mognad är en förutsättning för att kunna ha ett förhållningssätt gentemot eleverna som är genomtänkt. Har vi inte det så tenderar vi att handla utifrån våra egna känslor som väcks hos oss själva i olika situationer. Ett exempel är när en pedagog blir provocerad av en elevs beteende. Känner pedagogen sig själv och hinner tänka att "Nu händer något i mig, jag blir frustrerad", är chansen större att man under några sekunder kan distansera sig från känslorna och tänka rationellt. Hur får jag eleven att lyssna? Om jag går igång och höjer rösten just nu så kommer elevens negativa attityd att trappas upp och ingen av oss hittar en väg ut utan att "tappa huvudet". Om den vuxne istället håller sig lugn, kanske tar ett steg tillbaka och säger vad som gäller och sedan går sin väg, ges en väg ut för eleven som då i lugn och ro hinner tänka över sitt val. Lyssnar eleven i alla fall inte så kan man ta ett samtal om situationen senare, när eleven lugnat sig och framförallt man själv lugnat sig och fått tänka till. Detta förutsätter att man som vuxen är medveten om vad som händer inom sig själv. De flesta vuxna i skolan vet vad som är pedagogiskt och fruktbart i mötet med eleverna, problemet är när de egna känslorna och den egna frustrationen tar över handlandet. Lägg sedan till att det ofta är flera situationer som händer samtidigt och samverkar. Under loppet av några minuter kan en pedagog i skolan behöva fatta många små beslut som i sig ger konsekvenser som också måste lösas. Detta ställer enormt höga krav på frustrationstolerans och förmåga att lyfta sig själv upp i teorin - det vi vet är gynnsamt för barns utveckling och lärande - för att under bråkdelen av en sekund använda det som underlag för ett beslut. I handledningen har vi tillsammans, i lugn och ro, fått samtala om många sådana vardagliga situationer. Genom att analysera situationer som hänt och se dem ur olika synvinklar kan vi hitta nya sätt, få nya verktyg, i mötet med barnen - praktiken.

//Anna

Att utveckla barns tänkande...

Det har varit uppe i många olika sammanhang nu. I kollegiala samtal mellan pedagoger och i olika forskningsstudier som visar på vikten av att barn lär sig att tänka självständigt, analyserande och problemlösande. Tänk bara på "The big five". Dessa förmågor som läroplanen lyfter fram. Fångar vi tillfällen när de dyker upp i barnens vardag? Hur löser vi konflikter i barngrupperna? Försöker vi ge färdiga lösningar till barnen eller får vi dem att reflektera över det som händer och själva hitta lösningar? För visst är det så att vi ibland tycker att det tar mycket tid att "reda ut" saker som hänt mellan barnen. Det går ut över undervisningen. Kan vi istället hjälpa varandra att vända på det och se exempelvis en konfliktsituation som ett tillfälle till lärande? Till utvecklande av förmågor? Oj, vad hände nu? Hur tänkte du när du sa så där? Vad var det du ville? Hur uppfattade den andre det? Hur hade ni kunnat göra? Att lotsa barn genom problem på ett sätt som gör att de själva analyserar situationen och bidrar till lösningar utvecklar barns kognitiva tänkande och det stjäl inte tid från lärande, det är lärande!  

//Anna                                              

Summering av höstens handledning...

Så har vi nu en ny termin, vårterminen 2013. Ljuset kommer tillbaka, pedagogerna kommer utvilade (förhoppningsvis) tillbaka efter ett välförtjänt lov. Alla blickar vi nu framåt med förväntan på vad denna vårtermin har i sina gömmor.
Men hur blev nu den första hösten med handledning? För många var det en ny upplevelse att delta i grupphandledning. Stämde förväntningarna med det som blev? Vad gav det deltagarna och vilka utvecklingsmöjligheter finns det? Personligen har jag sett det som ett privilegium att få dela pedagogernas glädje, förtvivlan, hopp, hopplöshet, kunskaper, frågor, engagemang och tankar runt arbetet med eleverna. Jag har mött ett stort engagemang i deras uppgift att lotsa eleverna mot kunskapsmålen och social kompetens. Vad tyckte då deltagarna själva om höstens handledning?
I den utvärdering som gjorts framkommer framför allt tiden. Tacksamhet till att få tid att tillsammans reflektera och analysera, möjlighet och chans till samsyn och förståelse. Att få tid att lyssna till varandra och att själv få reflektera över det man gör. Många har sett situationer ur nya perspektiv och fått nya verktyg att prova och utvärdera. När det gäller framtiden och behov så framkommer speciellt önskemål om kompetensutveckling inom vissa specifika teman. Vi i projektet Hälsofrämjande skolutveckling tar med oss den önskan och återkommer med vad vi skulle kunna bidra med framöver.
Sammanfattningsvis så skulle man kunna säga att det största hindret för att få till stånd handledningen var just tiden. Samtidigt som det mest uppskattade i utvärderingen var att ha fått till tiden till gemensam reflektion. Kan man se det som att den tid man lägger på handledningen sparar tid genom att man kan lägga ifrån sig tankar som annars skulle ha följt med hem? Jag hoppas det och ser fram emot en ny termin med nya och gamla handledningsgrupper :)

Visible learning...

Summerar dagen så här på fredag kväll, hemkommen efter en intressant dag tillsammans med 750 andra åhörare. Många skolledare och skolutvecklare var på plats för att höra John Hattie berätta om vilka faktorer som visat sig ha störst betydelse för elevers lärande.

Det handlar om att synliggöra framstegen i lärandet för eleverna. Eleverna ska veta var de befinner sig och vad som är nästa steg. Läraren behöver visa eleverna hur framgång ser ut och tänka:

 "What impact does our teaching have on our pupils?"

Det hjälper läraren att se lärandet utifrån elevernas synvinkel och det hjälper eleverna att se sig som sina egna lärare.

Lärares trovärdighet och elevens förväntningar samt feedback dem emellan är några av de faktorer som är mest betydelsefulla för elevernas lärande.



Hatties forskning är en metaforskning med över 800 olika forskningsresultat som grund. Studien bygger på data från 290 miljoner barn.

Måste erkänna att det var trevligt att höra den Nya Zeeländska accenten igen efter 23år! (Bodde där ett år som au pair i min ungdom)


Tack John Hattie för en intressant dag, jag hoppas att jag kan sprida dina resultat vidare till Sorunda med omnejd :)

Var går gränsen för lärares ansvar?

Har just nu 10 handledningsgrupper rullande. Så roligt att få ta del av de kollegiala samtal som förs. Många funderar över var gränsen går för lärares profession och andra professioner. Hur mycket ska en lärare anpassa och träna barnen i det de har behov av? Var kommer specialpedagog och speciallärare in med sin profession? Eller skolpsykolog, kurator och externa instanser som till exempel barnpsykiatrin?

Speciellt väcks dessa frågor när det handlar om barn som är i behov av särskilt stöd. När det gäller anpassning och träning av rena ämneskunskaper är de flesta överens om att det är lärares ansvar men hur mycket krävs det av en lärare att kunna hjälpa ett barn som har svårt att kontrollera sina känslor och sitt beteende? En elev som säger rakt ut vad han/hon tänker så att andra blir sårade eller som kastar saker omkring sig när han/hon blir arg. Ska en lärare kunna hantera det och kunna träna barnet i dessa förmågor som brister? Ibland kan lärarens bemötande vara avgörande för om eleven klarar av att kontrollera sig själv eller inte i en sådan situation. Hur mycket kunskap om sitt eget förhållningssätt kan man kräva att en lärare har?

Problemet är ofta att barnen alltid är i skolan (förhoppningsvis) men att samverkande professioner inte är där eller bara vissa tider. Barn som t.ex. har svårt att generalisera har ofta svårt att överföra en kunskap lärd i en klinisk miljö (ex. beteendeterapi inom barnpsykiatrin) till de vardagliga situationerna. Hur kan vi samverka så att barnet får hjälp och träning i vardagen (skolan)? Är det oundvikligt att ansvaret till syvende och sist hamnar hos läraren? Stöd och råd kan ges från andra professioner men i vardagen står läraren där med eleverna. Speciellt är frågan aktuell då den nya skollagen ytterligare betonar att alla barn, oavsett funktionshinder, bör ingå i den ordinare barngruppen.

Forskning visar att det är de tidiga gemensamma insatserna, där olika professioner samt föräldrar samverkar, som ger mest framgång. Det finns all anledning att diskutera detta och lyfta fram goda exempel. Kanske just du som läser detta har erfarenhet av fungerande samverkan i skolvardagen och hur det kan se ut. Dela gärna med dig med en kommentar nedan :)

http://www.european-agency.org/publications/ereports/early-childhood-intervention-progress-and-developments/ECI-report-SV.pdf

Spännande möte...

Tänk vad det är roligt att träffa nya människor!

Idag träffade jag Rut Wallius, handledare i Skolverkets treåriga projekt "Handledning för lärande". Det var mycket intressant att se hur lika vi såg på våra handledningsuppdrag. Det kändes som en bekräftelse på att vi här i Sorunda är på rätt väg. Då Rut arbetar med ett regeringsuppdrag i ryggen och eftersom vi var så ense i mycket kan ju inte vi vara helt ute och cykla :)

Rut vill, liksom jag, skapa tillfälle till reflektion, utveckling och lärande genom det kollegiala samtalet. Jag fick förutom ett givande samtal runt handledning många bra litteraturtips i ämnet.

Rut berättade även att handledning är något som blir allt vanligare inom skolan idag. Fler och fler pedagoger ser nyttan av att tillsammans få diskutera pedagogiska frågor på ett strukturerat och fokuserat sätt.

Läs mer på Skolvekets hemsida

Lösningsinriktad skolkonferens

 Igor Ardoris talade om "själförsvar i skolan"
- att hantera ilska, rädsla och negativitet.

Igor talade om vikten av ett målmedvetet lärarskap. Att ha fokus på målet samt att hålla fast vid det du bestämt dig för (målet). Utan detta misslyckas alla metoder.

Ben Furman berättade om hur han arbetar med ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Det första är att skapa hopp, sedan kommer samarbete för att hitta lösningar och där behövs kreativitet.





Kerstin Måhlberg och Maud Sjöblom, författare till bl.a. lösningsinriktad pedagogik och Lip-Focus, organiserade dagen. Hela dagen andades hopp och utveckling för skolan. Genom att fokusera på det som fungerar och göra mer av det så kan man förändra svåra situationer i skolan. Pedagoger från Lundskolan berättade om hur de arbetar med Lip-Focus (Lösningsinriktad pedagogik - Feedback Och Coaching Utvecklar Skolan) i klasserna. Mycket intressant att höra om hur de aktivt "tittar med ett uppskattande öga" för att lyfta allt som eleverna gör bra. Även Gunilla Gerland betonade vikten av att leta efter styrkor och framgångar hos eleverna, även de elever som har ett utmanande beteende. Andra teman för dagen var t.ex. "Det goda och det svåra föräldrasamtalet - en möjlighet" och "Från motstånd till möjlighet" om Lösningsfokuserat ledarskap.

Temadagen om Värdskap 121026

Tack alla härliga kollegor i Sorunda för en fin dag tillsammans igår!

Mer info om dagen kommer snart...