Processtöd - professionellt ledarskap

Jag har under detta läsår haft förmånen att arbeta med arbetslagledarna för skolan men även fritids i rektorsområdet. Man skulle kunna säga att de har varit en del av en ledarskapsutbildning med lösningsfokuserat förhållningssätt och med fokus på förändringsarbete och vad det innebär.

Vi har arbetat med verktyg och metoder för att fokusera på ett lärande arbetslag och hur man blir en tydligare arbetslagsledare. Hur leder man sina kollegor och hur ser man på ledarskap? Vi har utgått från ett salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt.

Jag tänker att det handlar om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Ett exempel som vi har arbetat med är förståelsen för möten och mötesstruktur:

• Det finns ett behov att tydliggöra vad mötet är till för. Man har olika syften och föreställningar om varför man är där. Vissa kanske är där för att de måste, andra är där för att de vill. Någon vill få sin fråga belyst, en annan planerar middagen. Jag menar att man behöver få till ett gemensamt syfte och mål med mötet, gäller oftast de flesta möten vi går på. Detta ökar incitamentet att få till ett bra möte samt ökar meningsfullheten.
• Vad är spelregler och mötesregler? Samt hur har man arbetat med detta? Har vi arbetat med dessa frågor med utgångspunkten i att de ska skapa en arbetsrelation och i samförstånd att skapa en hållbar struktur för arbetet? En förutsättning för att ha ramar på mötet och möjliggör till ett demokratiskt ledarskap.
• Vad har jag för ingång till mötet och hur ser jag på mitt ledarskap? Ett bra ledarskap bygger på en dialog med så lite utrymme som möjligt för olika tolkningar, och missförstånd. Samt en förståelse för att alla individer befinner sig på olika ställen i tanken utifrån erfarenheter och upplevelser. 

Att skapa ett lärande arbetslagsmöte, ett lärande arbetsklimat med ett demokratiskt ledarskap kräver mycket grundjobb och förebyggande arbete som inte görs i ett nafs. Att utgå ifrån vad man vill uppnå och vad man vill ha kan skapa ett bra främjande arbete på lång sikt. 

Vi har bearbetat många ämnen då vi har träffats hela 10 gånger! Kan bara konstatera att man gör en enorm satsning i rektorsområdet på lärande kollegium och ledarskap. Sista processtödet jag hade med arbetslagsledarna för skolan genomförde vi form av Lärande samtal som också var en form av utvärdering och det var riktigt spännande. Utifrån vad som sas uppfattar jag att deltagarna har tyckt att det har varit matnyttigt med processtödet och utvecklat dem i sitt ledarskap! 

Jag har ännu en gång kvar med fritids arbetslagledarna och ser fram emot ett nytt Lärande samtal. Det ger oerhört mycket mer än en vanlig utvärdering när man kan reflektera tillsammans om hur och vad man har tagit till sig. 

Johnna Gilljam

Högläsning för små barn

Sitter och planerar för höstens tematiska föräldramöten på förskolan! Vi har bjudit in Anne-Marie Körling, en erfaren lärare/handledare/författare/etc. som sprider budskapet om läsningens betydelse på ett inspirerande och övertygande sätt.  (http://korlingsord.se/). Alla förskolor kommer att få ett besök på sina föräldramöten i höst. Föräldrar från förskoleklasselever kommer att kunna delta på föreläsningsdelen.

Kring denna insats samverkar projektet med förskolechef, pedagoger på förskolan och biblioteket i Sorunda och centrala Nynäshamn. Vi hoppas kunna bjuda på bokbord och roliga samtal!

Varför gör vi det här i projektet? Jo, det har visat sig att högläsning i tidig ålder har stor betydelse för barn och ungas läsförståelse. Och vi vet att det har stor betydelse för skolgång och hälsa. Att kunna läsa är en förutsättning för att kunna vara delaktig i samhället.

Det blir en spännande höst!
//Kristina

Jämställdhet och allas lika värde!

 Peter Söderström från Män för jämställdhet.

Förebyggande elevhälsogruppen på 10 deltagare från Sorunda rektorsområde for i väg till Gnesta på jämställdhetskonferens och med sig hade de även skolchefen! Det är en lärarrepresentant från varje skola, ledningsgrupp med biträdande rektorer, delar av elevhälsogruppen som har arbetat i arbetsgruppen FB- elevhälsa. Tillsammans åkte vi på konferens utifrån ämnet Genus och allas lika värde som vi har arbetat med under läsåret.

Vi fick lyssna på jämställdhetsminister, kommunchefen från Gnesta, politiker från Gnesta om varför man ska arbeta med jämställdhet. Jag gillade att man tänkte förebyggande i kommunen genom att säga:

·      Vi vill ha ett samhälle som inte begränsar människor.

·      Välmående människor sparar pengar.

·      Vi vill att Gnesta ska vara en attraktiv arbetsplats.

De som var mest intressanta att lyssna på var ju de som hade jobbat med och i Frejaskolan med jämställdhet och normer, jämnställdhetsstrateg och lärare, rektor samt Peter Söderström från Män för jämställdhet.

De pratade inte om det där med skillnader på flickor och pojkar som jag är van att höra, pojkar pluggar inte, de har för låg måluppfyllelse – flickor pluggar för mycket, de mår dåligt. Hur ska vi höja pojkars betyg?

Även om detta är viktiga frågor så hade de en annan vinklig som tilltalade mig;

·      Att arbeta med och mot normer som leder till betygsskillnader mellan flickor och pojkar.

·      Att utöka sex och samlevnadsundervisningen med normkritiskt förhållningssätt.

·      Motverka traditionella studieval/yrkesval – att möjliggöra att välja fritt och inte utifrån vilket kön och klass man tillhör.

Jag uppfattade det som att mycket av arbetet som gjordes var inte bara elevarbetet utan även med kollegiet för att genomsyra värdegrunden i detta arbete. Fokus på vuxnas makt och ansvar och inte skuldbelägga barnen var viktigt.  Att arbeta med genus och normkritik, maktpositioner och struktur.

Ett komplext uppdrag, tjejer har olika erfarenheter i att förhålla sig till pojkar (normen) utifrån sin status som tjej. T ex. vem blir mulad? Och vad får jag för att jag blir mulad som tjej? Status och gillande? Och om jag inte är framåt och syns, vad har jag då förhållande till normen pojkar? Eller om jag är en av pojkarna?

Och samma är det bland pojkarna, vilken maktposition har jag i pojkgruppen och vad förväntas det att jag gör och är om jag är pojke? Svåra men ack så intressanta och viktiga frågor att arbeta med!

Om vi inte bryter normen om maktpositionen i skolan 
kommer vi inte att kunna bryta dem i samhället! 

Nästa steg för FB elevhälsogruppen är att smida planer för hur arbetet med detta ska genomsyra rektorsområdet. Så spännande att få vara en del av detta. 

Johnna Gilljam

Synliggjort lärande på fritids

Läste ni tidigare inlägg om fritids arbete med att träna barns förmågor enligt läroplanen? Nu har det gått några månader och på vissa fritidshem kan föräldrar, elever, personalen själva och besökande redan i hallen se vilka förmågor som tränats den senaste tiden och hur det gått till.

Nyligen hade fritidspersonalen en kompetensutvecklingsförmiddag då de förutom att återkoppla till och reflektera över arbetet med att synliggöra förmågorna som tränas på fritids även fick prova på ett sätt att arbeta med samtalsgrupper.








Kul att få vara med på ett hörn och se hur fritidshemmens uppdrag att komplettera skolan, skapa en meningsfull fritid och stödja barnen i deras utveckling synliggörs mer och mer.






//Anna