Johnna Gilljam, ansvarig för elevhälsa i projektet höll i trådarna, tillsammans med elevhälsopersonalen och pedagogerna. De berättade om hur de har arbetat under de senaste 2,5 åren för att utveckla en organisation och ett arbetssätt för ett mer förebyggande elevhälsoarbete i Sorunda skolor.
Vi fick höra om hur pedagogerna i arbetslagen via pedagogisk elevhälsa förbereder och samtalar kring det som dyker upp i skolan. Hur detta sedan via mentorerna tas upp i elevhälsogruppen och vad det innebär för skillnad - innan utvecklingsarbetet genomfördes och för elever, lärare och elevhälsopersonal." Vi är mera ett vi" "Vi delar oron för eleverna"
"Det känns tryggare, vi har tydligare roller, vet mer vem vi ska kontakta och det är effektivare"
Mycket av projektets bidrag handlar om ett lösningsfokuserat arbetssätt via strukturerade samtal. Ett ständigt reflekterande i alla olika sammanhang är en viktig framgångsfaktor.
Elevfokus handlar om att alltid och på riktigt ha en dialog med eleverna och ta med det som centralt i elevhälsoarbetet och i undervisningen. Kan ses som självklart, men att få in det som en självklar och primär del har inneburit en hel del arbete."Vad säger eleven?!" är ett mantra numera på EHG. Har man som pedagog inte hunnit eller glömt att tala med eleven får man återkomma. Det kan också behövas fler samtal. På pedagogisk elevhälsa och på EHG talar arbetslagen om "Vad fungerar för eleven?! Vad kan vi göra enskilt och gemensamt för att underlätta för eleven?" och arbetar gemensamt och utforskande med det. Att problematisera leder ingenstans!
Förhållningssättet hos skolans personal är något som lyfts fram som centralt i det här arbetet. Utbildning i lågaffektivt bemötande liksom handledning har bidragit till ett ökat fokus på den vuxnes eget beteende och hur man enskilt och gemensamt kan hantera situationer med starka känslor.
Under hösten 2014 genomfördes ett omfattande förändringsarbete som kallas "Nya spår". Det handlar i praktiken om att alla elever F-9 har ett hemklassrum och en gemensam start på dagen. "Det är bra för elever som behöver förberedelser, men är bra för alla barn". Resultaten är t ex mindre spring i korridoren, ökade kontaktytor mellan vuxna och elever samt bättre arbetsmiljö för elever och lärare. Nya spår handlar om att arbeta varje dag med skolklimatet.
"Studiepassen (varje morgon) handlar om att möta sina elever, kolla läget, gå igenom dagen, fånga upp frågor och behov". Under studiepassen kan mentorerna också ha samtalgrupper och lärsamtal. Innehållet och formen för dessa har vi fått via Susanne Weiner Ahlström på Lärarfortbildning och Leili Falsafi (som arbetar i Botkyrka kommun och forskar om läridentitet.) Syftet med samtalsgrupper är att arbeta aktivt med värdegrunden tillsammans med eleverna och relationskapande. Lärsamtal handlar om att eleven tillsammans med sin mentor talar om sitt lärande. Hur lär jag mig bäst? Vad behöver jag? Samtalen kan utmynna i att mentorn får kännedom om viktiga saker som andra lärare behöver få reda på för att kunna anpassa undervisningen för den eleven. Då kan mentorn få okej av eleven att informationen kan gå vidare.
Allt är förstås inte guld och gröna skogar... ibland kan elevhälsoarbetet inte genomföras på det sätt som det ska p g a av sjuka lärare, lovperioder eller annat. Då blir det sämre möten och mindre förebyggande arbete. En annan fråga handlar om att det har tillkommit nya medarbetare... hur får man dem med på tåget? Att göra en synvända kan ta olika lång tid för olika personer och grupper och det kan krävas olika saker....förutsättningarna ser förstås olika ut. Många utmaningar återstår, men det finns en ökad medvetenhet och en ledning, arbetslagledare och elevhälsa som drar åt samma håll!
Skolchefen Eva Lundin sammanfattade förmiddagen med att arbetet i Sorunda består av ELEVFOKUS, LÖSNINGSFOKUS och VI-FOKUS och det kan vi skriva under på!
Tusen tack till Sorundas elevhälsoteam och pedagoger. Ni är så modiga och generösa!
//Kristina
