Tema Läridentitet

Elevsamtal...
kan ge oss nycklar till att anpassa undervisningen så att den gynnar elevernas lärande.

Den 15 augusti hade Sorunda skolor besök av Leili Falsafi som forskar om läridentitet. Från att först ta oss med på en helikoptertur över skolans utveckling (eller inte så stor utveckling...?) från bondesamhället via industrisamhället till dagens informationssamhälle tog hon oss vidare till hur det påverkar mötet mellan pedagog och elev i skolan idag.

Genom att vara nyfiken och ställa frågor om hur eleven ser på sitt lärande får vi ta del av elevens egen upplevelse av sig själv, sitt lärande och skoldagen. Det som eleven berättar ger sen upphov till nya frågor. Genom att lyssna aktivt skapas en förståelse för hur eleven uppfattar sin lärsituation. Här kan vi hitta nycklar till elevens lärande och förstärka elevens läridentitet. Hur lär jag mig bäst? När fungerar det för mig och vad är det som gör att det fungerar just där och då?

Avslutar med en annan skolforskares ord:
" There is only one 21st century skill: The one really competitive skill is the skill of being able to learn"
                                                                                                  (D.Williams)


//Anna

Språkfattigdom & Lässatsning

I fredags deltog jag, två bibliotikarier och en förskolelärare från Sorunda, på en heldag med titeln- Bekämpa språkfattigdomen!

Det var Läsrörelsen, Lärarförbundet med flera som anordnade denna fullspäckade dag, som en effekt av PISA-chocken, som någon sa på konferensen. Eller som Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, sa

DEN VIKTIGASTE FRÅGAN ÄR INTE VAD DE DÅLIGA PISA-RESULTATEN BEROR PÅ - UTAN VAD DE LEDER TILL!

Vi från Sorunda deltog som en del i planeringen av projektets Lässatsning.  Syftet med satsningen är att med gemensamma krafter komplettera och förstärka det som redan sker i förskola, skola och på bibliotek och fritidsgård.
Vad framkom då på denna konferens som kan bidra till vårt arbete? För egen del fick jag mycket med mig, och här kommer en sammanfattning;

Susanna Ekström, f d litteraturpedagog, fokuserade på små barns läsning och vikten av att på ett kreativt sätt introducera litteratur. Hon arbetar med ett projekt (Berätta, Leka och Lära) där man använder närläsning som en pedagogisk modell. Pedagogerna djupdyker tillsammans med barnen i en bok och den får ta över hela verksamheten och stimulera till lek, samtal och kreativitet. Det lät verkligen roligt!

Gunilla Dahlberg, Mats Myrberg, Monica Reichenberg och Gunilla Moloy bidrog med forskning om läsning på olika sätt. Mats Myrberg presenterade en studie, PIAAC, som visar intressanta resultat i relation till PISA. Studien fångar äldre (20-65) personers läsförmåga, matematiska kunskaper och it-kunskap och genomfördes samma år som PISA.
Det finns en hel del svensk forskning om läsning, som borde spridas bättre!

Gunilla Molloy berättar om sin forskning kring pojkars läsning och hade ett roligt och intressant samtal med författaren till - Jag är Zlatan, som sålts i väldigt många exemplar och som läses av många pojkar. Författaren David Lagerkrantz berättade om boken, berättande och sina erfarenheter av att möta en ny läsargrupp. En fråga som har dykt upp, hos unga killar som läst boken, är - Vad kan jag läsa sen? David och Gunilla tycker inte att den frågan är så lätt att svara på, men publiken hade en del förslag!

Gunilla Lundgren, som arbetar med projektet Nobel i Rinkeby, berättade målande som arbetet med 14-åringar i Rinkeby och hur givande det kan vara att som tonåring att tillsammans med andra läsa, illustrera och möta nobelpristagare. Vilket fantastiskt arbete!

Sist men inte minst- Malin Gonzalez, lärare från Sätraskolan, berättade om sitt arbete med att utveckla ett arbetssätt för lässtrategier. Eleverna har förbättrat sina resultat på nationella provet och både hon och eleverna tycker att arbetet är roligt!
Författaren Martin Widmark har startat projektet - En läsande klass, som kommer att presentera lärarhandledning och annat material under våren som alla kan ta del av på webben.

Sammanfattningsvis var dagen, väldigt innehållsrik och intressant! Snart sätter vi planeringen för vad vår lässatsning i Sorunda ska innehålla. Jag ska bara träffa föräldrar på fyra föräldraråd först, de närmsta veckorna. Det ska bli spännande att höra vad föräldrarna tänker att vi kan göra för att inspirera till läsning för stora och små!

//Kristina

Hälsofrämjande förskola

Förra veckan deltog vi på förskolans APT. Vi har tillsammans med förskolechefen planerat insatser för 2014. På mötet påminde jag som projektledare om projektets uppdrag och på vilket sätt det hänger samman med förskolans uppdrag. Syftet med projektet är förbättrad måluppfyllelse genom att stärka det som fungerar och bidra till utveckling samt att skapa uthållighet i de processer som byggs upp. I förskolans läroplan står det att - Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet! 

Avdelningschefen för förskolan beskrev de utvecklingsområden som tagits fram för hela Nynäshamns förskolor, och som alla förskolor ska arbeta med fram till våren 2015. Det finns en god samstämmighet mellan viljeinriktningen från ledning, politiker och från projektets mål, vilket är bra för alla inblandade i utvecklingsarbetet!

Under 2014 kommer förskolorna i Sorunda att arbeta med olika utvecklingsarbeten i samarbete med projektet;
Kollegialt lärande - Fortsatt grupphandledning med Margareta Öhman för att stärka professionen och öka möjligheten till professionell reflektion. Syftar till att synliggöra, tydliggöra och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö.
Lärsatsning - syftar till att tydliggöra en gemensam kunskapsplattform och givande samtal kring lärande i förskolan. Projektet bidrar med böcker och material till all personal i förskolan, för ett arbete med läsning och samtal under våren 2014.

Demokrati i förskolan - Som en fortsättning på arbetet 2013 med nätverksgrupper om inflytande och några pedagogers deltagande på konferensen Alla barns rätt, kommer några pedagoger att hålla i arbetet med barnkonventionen, att pröva barnråd och olika material för det i förskolorna under våren 2014. Projektet bidrar med material och vikarieersättning för en arbetsdag för pedagogerna.
Förebyggande barnhälsa - Under hösten 2014 kommer projektet tillsammans med förskolechefen att fortsätta arbetet med att förtydliga vad förebyggande barnhälsa i förskolan är, samt se över och förtydliga arbetssätt och riktlinjer.

//Kristina

Mer fokus behövs på lärande och framsteg, mindre på prestation - enligt skolforskning

Fredagen den 4 oktober deltog en delegation från Sorunda, de två nya förstelärarna från Vika och Sunnerby, en lärare från Kyrkskolan, biträdande rektor och jag själv, på en konferensdag om Visible learning – olika perspektiv på John Hatties forskning och tillämpning anordnad av Varbergs kommun. Vi fick en genomgång av Hatties forskning av Bosse Larsson och många exempel på hur resultaten kan användas för att granska sitt eget arbete i klassrummet och reflektera med kollegor kring sin påverkan av James Nottingham.

Hatties forskning baseras på ett enormt stort antal studier med fokus på olika faktorer, men med den gemensamma frågan ”Vad fungerar i skolan”?  Intressant är att 95% av det som undersöktes hade påverkan på elevernas resultat, men det är de faktorer som ligger över 0,40 som är intressanta att studera vidare.  

På den något suddiga bilden visas de faktorer som ger mest effekt.

Varje faktor består av ett antal olika studier (i många fall hundratals) och det är viktigt att inte dra alltför stora slutsatser av den sammanlagda effekten, utan vi behöver gräva djupare in i resultaten. Detta visade James Nottingham på ett bra sätt i sitt exempel om hemläxor som har ett lågt värde i listan, 0,29. Men vid en djupdykning i studierna kan man se att det finns en skillnad mellan olika typer av läxor, där ”förberedelse-läxor” har ett högt värde, 0,90.

James använder det engelska ordet preview som handlar om att förbereda eleven för det som komma skall. Den förförståelse barnet har inför lärarens genomgång i klasrummet underlättar för alla elever, men extra mycket för de som har det svårare att hänga med. För läraren skapas också en annan undervisningssituation där eleverna snabbare är med på tåget. Att använda preview kan också öka föräldrarnas insyn och delaktighet på ett positivt sätt. Preview behöver inte alltid handla om läxor utan kan också användas i information till föräldrar som hämtar sin mindre barn.
” Imorgon ska vi jobba med triangel och kvadrat”. Vilket kan vara upprinnelsen till ett samtal barn och förälder.

 James betonar avslutningsvis vikten av att fokusera mer på ”progress” snarare än ”achievement”, dvs framsteg snarare än prestation. Studier visar på att skolans fokus på resultat inte underlättar lärande, tvärtom kan det hämma lärandet. Vi borde prata mer om lärande med eleverna än om vad de hade för resultat på provet, menar James.

Vi som deltog på dagen fick med oss en del tankar, bland annat pratade vi i pausen om hur vi gemensamt kan visa på hur de olika delarna i lärsatsningen hänger ihop och hur man i rektorsområdet kan sprida goda exempel.
//Kristina

Barns relationsarbete

I fredags hade projektet tillsammans med förskolechefen bjudit in Margareta Öhman, förskolepsykolog, för att inleda höstens arbete i förskolorna i Sorunda.

Genom att berätta om Stina, Kalle och Agnes och deras vardag i förskolan, kopplade hon sin egen erfarenhet och forskning om små barns relationsarbete.  

Hur fungerar det när barn söker sig fram i leken och samspelet och varför är leken så viktig? 

Hur kan man som pedagog stötta och stärka och när kan det vara bra att "vänta in" barnens egna lösningar?

Det blev både allvar och skratt under förmiddagen, som var en start på ett antal handledningstillfällen under hösten. Margareta bad alla pedagoger att fundera på en situation, en handling, ett barn etc som de vill "närgranska" tillsammans med sina kollegor och med Margareta som stöd, under hösten. Närgranska handlar om att först nyfiket utforska vad barnet gör och tänker och hur det samspelar med andra och sedan lägga på sitt eget analyserande och vad forskning visar. Det kan ge mycket spännande information som pedagogen kan använda för att stödja barnet i förskolan. Och det är lika viktigt att stödja den som inte "får vara med" liksom dem som utestänger andra. För de har alla enligt Margareta fastnat i ett negativt samspel som pedagoger faktiskt många gånger har stora möjligheter att bryta. Och att kunna etablera och bibehålla goda relationer har ju betydelse för livet och den framtida hälsan!
//Kristina

Lärsatsningen och kollegialt lärande

Ja, nu drar Sorunda skolor alltså igång ett långsiktigt arbete med fokus på lärande och formativ bedömning. Arbetet utgår från det kollegiala lärandet genom regelbundna träffar i så kallade TLC grupper (Teachers learning community) vilket skulle kunna översättas som lärares lärandegemenskap.  Fokus ligger på elevernas lärande men även på lärares lärande. Då jag personligen, som handledare i grupphandledning, tror på kollegialt lärande som grunden för professionsutveckling ser jag med spänning fram emot att få höra hur lärandeprocessen fortlöper.

TLC grupper bygger på samma princip som grupphandledning, det vill säga deltagarna är de som är experter på sitt yrke och sitter inne med lösningar på sina egna och varandras problem samt utmanar varandra i att tänka och prova nytt.

Förutom arbetet i TLC grupperna kommer skol- och fritidspersonal att erbjudas kollegial grupphandledning som förra året. Min roll som handledare är att hålla i strukturen på mötena, ställa undersökande, förtydligande och utmanande frågor som för diskussionerna framåt. Genom att sätta ord på sin egen praktik, koppla den till aktuell forskning samt teorier och dela den med andras liknande erfarenheter sker en ständig utveckling. Det här läsåret kommer det även att från projektets sida erbjudas viss tillfällig och riktad handledning utifrån behov. Jag hoppas att vi tillsammans kan hjälpa varandra att få insikt, utmana varandra att omvärdera cementerade tankesätt, kanske till och med våga prova något vi aldrig trodde vi skulle våga och kasta oss ut i det okända…

                                                                       //Anna

"Ni är så fett viktiga!"

Det var slutordet från Tiffany, en före detta elev från Sorunda, som avslutade skolornas arbetsdag 15 augusti. Hon sjöng i reggae-takt om sådant som empowerment, feminism, makt, och skojade friskt med gamla och nya lärare. Det var en skön avslutning på en heldag kring ledarskap, skolforskning, lärande gemenskap, formativ bedömning och TLC (teaching learning communties), som rektorerna och vi i projektgruppen anordnat tillsammans.

Det finns nu en planering för ett systematiskt arbete under hösten med fokus på "det som händer i klassrummet" dvs lärarens ledarskap, metoder som används etc. Lärarna är indelade i grupper och kommer att fokusera på sin undervisning i grupp genom egen och gemensam reflektion via metodik från Dylan William. Detta är en av de aktiviteter som vi i projektet bidrar till, som en del i den långsiktiga satsningen att vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö utifrån forskning och beprövad erfarenhet. En annan satsning blir workshop och arbete med formativ bedömning med hjälp av Göran Svanelid i september.
//Kristina

Gordon Neufeld

Det finns en kanadensisk utvecklingspsykolog, Gordon Neufeld som talar om barns lärande och utveckling på ett intressant sätt, enligt många.

"Neufeld har utvecklat en samlad teori för förståelsen av barns utveckling, framför allt vad gäller anknytningens betydelse även för större barn" Wikipedia

Jag har inte hört honom själv men eftersom intresset finns så tänkte jag lägga ut lite tips på gratis föreläsningar. Seminerieserien på UR Varför lyssnar inte Kalle? handlar om uppmärksamhet (t ex om barn med ADHD). www.ur.se/Produkter?q=neufeld

På www.gordonneufeld.se finns andra föreläsningar och material. Det mesta på engelska.

Hoppas det kan vara av intresse!
//Kristina

Forskning om elevperspektiv

Läser på www.forskning.se att de just nu har tema: elevperspektiv!
"Skolan studeras och beskrivs ofta utifrån pedagogens perspektiv - med effekstudier av metoder och analyser av skolan som helhet. Men det sker även mycket forskning om hur skolan upplevs av dem den är till för - eleverna. I detta tema har vi försökt sammanställa den forskning som studerat utbildning, lärande, betyg, bedömning och inte minst den sociala miljön i skolan ur elevernas eget perspektiv. Om skolan ska lyckas nå alla den är till för så krävs det en förståelse för hur olika skolan kan upplevas denna heterogena grupp individer som vi samlar under begreppet elever."
Genom att klicka på olika frågeställningar får man veta mer om forskning om t ex Hur ser elevers inflytande ut i praktiken? 
Intressant och viktig läsning tycker jag, trots att det saknas tydliga referenser till studierna. Men underlaget kan vara värdefullt för att diskutera och reflektera tillsammans i arbetslag och med elever.
//Kristina