Lärmiljö och tillgänglighet!

I fredags var det dags för projektets sista seminarium med syfte att befästa och sprida goda exempel från arbetet i Sorunda skolor och förskolor. Denna gång handlade det om lärmiljö. I projektet har vi haft ett miniprojekt om klassrumsmiljö där vi djupdykt i två klassrum och tagit ett grepp kring hela lärmiljön. I de två klassrummen arbetade en förskoleklass och en åk 4.

Med oss på seminariet hade vi Gunilla Fällman och Magnus Jarnlo från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, som berättade om det värderingsverktyg som Gunilla har varit med och arbetat fram. Det är ett kartläggningsmaterial för tillgänglighet i lärmiljön som fokuserar både den sociala, pedagogiska och fysiska miljön som betydelsefull för lärandet.

När vi i miniprojektet kartlade lärmiljön i de två klassrummen hittade vi detta verktyg från SPSM och tyckte att det var mycket heltäckande och hjälpsamt. Fredagens seminarium innehöll information om värderingsverktyget, som vi varmt kan rekommendera att använda i det systematiska kvalitetsarbetet, samt egen reflektion och berättelser från klassrummen vi arbetat med. 

Deltog gjorde representanter från kommunens fastighetsförvaltning, ledande funktioner från barn- och utbildningsförvaltningen, rektorer och elevhälsopersonal från kommunens olika skolor. Det blev mycket intressanta reflektioner runt borden där ovanstående personer/funktioner satt blandade och delade erfarenheter och tankar med varandra i strukturerade former.

Det blev under dagen mycket tydligt hur tryggheten är en bas för lärandet men också hur den fysiska lärmiljön inverkar på den sociala miljön vilken påverkar den pedagogiska miljön. Det pedagogiska upplägget måste ta hänsyn till den fysiska miljön men påverkar den sociala miljön. De tre olika delarna samspelar ständigt i lärandet. 

Mer om värderingsverktyget:

http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/

Tack till alla som deltog och bidrog med sina tankar och kunskaper!

/Anna och Kristina

Högläsning - varför då?

Tre kvällar i september får Sorundas förskoleföräldrar och förskoleklassföräldrar besök av Ann-Marie Körling ( http://korlingsord.se/) som berättar om högläsningens magi. Högläsning av föräldrar till sina barn skapar så mycket mervärde; relation, närhet & samtal, tillgång till fantasi och förstås skriftspråket som underlättar för barn att ta sig fram i skolan och i livet!

Första besöket gick av stapeln onsdagen 3 september i Vika skolas matsal.

Dessa kvällar genomförs i samarbete med Sorundas egna läsmissionärer - Amelie (biblioteket Sorunda) och Ingegerd (biblioteket i Nynäs). Vilket fantastiskt arbete de utför och vilken resurs som finns för barn och unga, föräldrar och pedagoger!
//Kristina

Tema Läridentitet

Elevsamtal...
kan ge oss nycklar till att anpassa undervisningen så att den gynnar elevernas lärande.

Den 15 augusti hade Sorunda skolor besök av Leili Falsafi som forskar om läridentitet. Från att först ta oss med på en helikoptertur över skolans utveckling (eller inte så stor utveckling...?) från bondesamhället via industrisamhället till dagens informationssamhälle tog hon oss vidare till hur det påverkar mötet mellan pedagog och elev i skolan idag.

Genom att vara nyfiken och ställa frågor om hur eleven ser på sitt lärande får vi ta del av elevens egen upplevelse av sig själv, sitt lärande och skoldagen. Det som eleven berättar ger sen upphov till nya frågor. Genom att lyssna aktivt skapas en förståelse för hur eleven uppfattar sin lärsituation. Här kan vi hitta nycklar till elevens lärande och förstärka elevens läridentitet. Hur lär jag mig bäst? När fungerar det för mig och vad är det som gör att det fungerar just där och då?

Avslutar med en annan skolforskares ord:
" There is only one 21st century skill: The one really competitive skill is the skill of being able to learn"
                                                                                                  (D.Williams)


//Anna

Synliggjort lärande på fritids

Läste ni tidigare inlägg om fritids arbete med att träna barns förmågor enligt läroplanen? Nu har det gått några månader och på vissa fritidshem kan föräldrar, elever, personalen själva och besökande redan i hallen se vilka förmågor som tränats den senaste tiden och hur det gått till.

Nyligen hade fritidspersonalen en kompetensutvecklingsförmiddag då de förutom att återkoppla till och reflektera över arbetet med att synliggöra förmågorna som tränas på fritids även fick prova på ett sätt att arbeta med samtalsgrupper.








Kul att få vara med på ett hörn och se hur fritidshemmens uppdrag att komplettera skolan, skapa en meningsfull fritid och stödja barnen i deras utveckling synliggörs mer och mer.






//Anna

Barn tänker om lärande

Under våren har jag fått förmånen att träffa elever i två klasser i Sorunda, en åk 4 och en förskoleklass. Vi har samtalat om lärande och vilka förutsättningar de som individer och grupp behöver för att lära. Detta har skett i samband med ett miniprojekt i folkhälsoprojektet "Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Sorunda". Vi kartlägger i miniprojektet hela lärmiljön i klassrummet, både den sociala, pedagogiska och fysiska miljön.


Eleverna berättade mest om olika färdigheter de lärt sig i livet och hur det gick till. De fick även rita en bild för att illustrera berättelsen. Det som var gemensamt för samtliga var att alla hade börjat tillsammans med någon som visade hur man gjorde eller som hjälpte dem att göra det som skulle läras, någon som kunde lite mer än dem. Alla fick dessutom träna mer eller mindre för att verkligen behärska cyklingen, skridskoåkningen, crosskörandet, gitarrspelandet, läsandet, avläsningen av klockan mm. När det gällde lärande i grupp så tog de flesta i åk 4 upp att prat störde lärandet. Vid närmare undersökning och i gemensamt samtal framhöll de dock att det ibland var bra med prat och ibland dåligt och att bra prat kunde bli dåligt om det sades vid fel tillfälle! Intressanta reflektioner som sattes igång vill jag lova...

//Anna

Föräldrar om läsning

Det är så roligt att vara med på föräldraråd! Efter att ha besökt tre föräldraråd har jag nu fått veta mer om vad skolorna arbetar med och vad de uppfattar att eleverna gillar och vad som påverkar deras läsning. Jag har också fått höra vad föräldrarna undrar över, vad de tänker och vad de själva kan tänkas delta i. Läsning handlar ju om så mycket mer än att "läsa en bok" och när samtalet spann loss kring berättande, serier, film och teater kändes det roligt och spännande. Tiden är ju knapp som förälder och det som framkom var att de kan tänka sig att delta på kvällsaktiviteter som de kan göra med sina barn. För som en pappa sa - det är så fantastiskt att få följa sitt barns utveckling!

Tack för att jag fick träffa er alla! Jag ska ta med mig era förslag och tankar i det fortsatta projektarbetet.
(Sista rådet blev så sent p g a av alla intressanta och viktiga frågor att mörkret sänkte sig och jag fick möjlighet att ta den här bilden.)
//Kristina

Språkfattigdom & Lässatsning

I fredags deltog jag, två bibliotikarier och en förskolelärare från Sorunda, på en heldag med titeln- Bekämpa språkfattigdomen!

Det var Läsrörelsen, Lärarförbundet med flera som anordnade denna fullspäckade dag, som en effekt av PISA-chocken, som någon sa på konferensen. Eller som Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, sa

DEN VIKTIGASTE FRÅGAN ÄR INTE VAD DE DÅLIGA PISA-RESULTATEN BEROR PÅ - UTAN VAD DE LEDER TILL!

Vi från Sorunda deltog som en del i planeringen av projektets Lässatsning.  Syftet med satsningen är att med gemensamma krafter komplettera och förstärka det som redan sker i förskola, skola och på bibliotek och fritidsgård.
Vad framkom då på denna konferens som kan bidra till vårt arbete? För egen del fick jag mycket med mig, och här kommer en sammanfattning;

Susanna Ekström, f d litteraturpedagog, fokuserade på små barns läsning och vikten av att på ett kreativt sätt introducera litteratur. Hon arbetar med ett projekt (Berätta, Leka och Lära) där man använder närläsning som en pedagogisk modell. Pedagogerna djupdyker tillsammans med barnen i en bok och den får ta över hela verksamheten och stimulera till lek, samtal och kreativitet. Det lät verkligen roligt!

Gunilla Dahlberg, Mats Myrberg, Monica Reichenberg och Gunilla Moloy bidrog med forskning om läsning på olika sätt. Mats Myrberg presenterade en studie, PIAAC, som visar intressanta resultat i relation till PISA. Studien fångar äldre (20-65) personers läsförmåga, matematiska kunskaper och it-kunskap och genomfördes samma år som PISA.
Det finns en hel del svensk forskning om läsning, som borde spridas bättre!

Gunilla Molloy berättar om sin forskning kring pojkars läsning och hade ett roligt och intressant samtal med författaren till - Jag är Zlatan, som sålts i väldigt många exemplar och som läses av många pojkar. Författaren David Lagerkrantz berättade om boken, berättande och sina erfarenheter av att möta en ny läsargrupp. En fråga som har dykt upp, hos unga killar som läst boken, är - Vad kan jag läsa sen? David och Gunilla tycker inte att den frågan är så lätt att svara på, men publiken hade en del förslag!

Gunilla Lundgren, som arbetar med projektet Nobel i Rinkeby, berättade målande som arbetet med 14-åringar i Rinkeby och hur givande det kan vara att som tonåring att tillsammans med andra läsa, illustrera och möta nobelpristagare. Vilket fantastiskt arbete!

Sist men inte minst- Malin Gonzalez, lärare från Sätraskolan, berättade om sitt arbete med att utveckla ett arbetssätt för lässtrategier. Eleverna har förbättrat sina resultat på nationella provet och både hon och eleverna tycker att arbetet är roligt!
Författaren Martin Widmark har startat projektet - En läsande klass, som kommer att presentera lärarhandledning och annat material under våren som alla kan ta del av på webben.

Sammanfattningsvis var dagen, väldigt innehållsrik och intressant! Snart sätter vi planeringen för vad vår lässatsning i Sorunda ska innehålla. Jag ska bara träffa föräldrar på fyra föräldraråd först, de närmsta veckorna. Det ska bli spännande att höra vad föräldrarna tänker att vi kan göra för att inspirera till läsning för stora och små!

//Kristina

Vad gör ni på fritids egentligen?

Ni leker väl bara där? eller i dagens stora barngrupper kanske det mest är förvaring? Nej! Fritids utvecklar barns lärande! I tisdags hade fritidspersonal tillsammans med Susanne Weiner Ahlström en dag om fritids lärandeuppdrag. 

 Vi behöver tydliggöra både för oss själva som pedagoger, barn och föräldrar vad de olika aktiviteterna på fritids utvecklar. Susanne hade ett förslag på en cirkel där läroplanens fem förmågor finns med som tårtbitar i olika färger. När en aktivitet på fritids utförs kan personalen samtala med barnen om vad det är de lär sig och utvecklar just nu. 

Till exempel om ett barn hittar en groda i skogen så leder det till att pedagog och barn reflekterar runt detta. En kompis kommer och hjälper till att berätta vad hon vet om grodor. Tillsammans gör de sedan en teater om grodan. Genom att hänvisa till förmågecirkelns ”tårtbitar” kan pedagoger samtala om vad det var de gjorde i skogen idag. Den blå biten, att kommunicera, det var när vi samtalade och lyssnade på varandra. Vi tänkte och fantiserade sedan om grodan det var att reflektera, den gröna tårtbiten etc…

 Genom att dokumentera och sätta upp bilder i de olika tårtbitarna kan man sedan tydliggöra ännu mer och kanske sätta upp det så att föräldrarna också kan se vad barnen lärt sig på fritids.

Det var en mycket uppskattad dag där fritidspersonalen även fick tid att sitta tillsammans och reflektera utifrån sitt eget fritidshem.

//Anna

Synen på lärande märks i undervisningen

Hur går lärande till? Är det överföring av kunskap från en person till en annan? Räcker det i så fall? Är kunskap fakta och färdigheter eller hur jag använder fakta och färdigheter?  Om vi utgår från att kunskap helt enkelt är det vetande vi har så behöver vi som lärare ha en tanke om hur denna kunskap kan utvecklas hos eleverna. Den enskilde lärarens tanke om hur lärande går till kommer att påverka hur undervisningen läggs upp, vilken pedagogik och vilka metoder som används.

Hos Sorunda skolors pedagoger pågår just nu ett intensivt professionsutvecklande lärande om hur lärande går till. Elevernas lärande i skolan ska resultera i att läroplanens kunskapskrav uppnås. Dagens kunskapskrav skiljer sig avsevärt från de kunskaper som värdesattes i tidigare generationer.  Förmågor som att kunna analysera, generalisera, kommunicera, tänka kritiskt, sortera och hantera information ingår i läroplanens kunskapskrav. Hur undervisar man då så att dessa förmågor utvecklas?

Lärares syn på hur lärande går till kommer att påverka hur undervisningen sker. Om jag drar det till sin spets så kommer jag som lärare att ägna mycket tid till att berätta om kunskaper samt låta elever läsa fakta om jag tror att kunskap överförs från en som kan mer till en som kan mindre. Om jag tror att lärande sker genom att den som lär sig, själv reflekterar och kommunicerar sina reflektioner med andra kommer jag att lägga mycket tid till att undersöka vad eleverna kan och ställa reflekterande frågor som utmanar elevernas föreställningar.

Verkligheten är ofta en blandning av ovanstående när man tittar på hur undervisningen går till. Det viktiga är att lärare har tänkt om lärande och inte bara tänkt en gång förut när man utbildade sig utan tänker om och om igen, tillsammans med kollegor. Detta är något som även sker i handledningsgrupperna. Det som Svanelid kallar TTT nämligen: 

Tid Till Tänkande!

//Anna

Resultatdialog - forskning om lärande

Måndagen den 18 november deltog jag på Vetenskapsrådets Resultatdialog där ett antal forskningsprojekt inom utbildningsvetenskap presenterades. Deltagare på konferensen var forskare, utbildare, kommunrepresentanter samt myndighetspersoner från Skolverket och Skolinspektionen m fl. Jag åkte i första hand på denna konferens för att lyssna på Mara Westling Allodi (forskare inom specialpedagogik) på temat Lärandemiljö- Skolutveckling genom det sociala klimatet. I inbjudan står att - Det är möjligt att vända en situation av kris i en skola genom interna initiativ, diskussion av målsättningar i lärandemiljön och gemensamt utvecklingsarbete.  Nyfiket undrar man förstås - vad är det dom har gjort och hur?
Mara har under tre år arbetat med och följt två 6-9-skolor, som hade dåliga resultat och anmärkningar från skolinspektionen. Fokus har legat på interna processer; organisation och socialt klimat. Skolans lärandemiljö utvecklades med stöd av en modell om socialt klimat. Modellen har tagits fram bl a genom studier av vad elever säger om sin lärandemiljö, fokus på hållbara processer, vad man kan påverka i skolan och psykosociala och lärandeteorier. Hennes forskning visar på vikten av relationella och socioemotionella aspekter av lärande och utveckling. Stödjande relationer är något som gynnar alla elever, men är särskilt skyddande för elever i behov av särskilt stöd.
Hon visar också på hur dagens skolsystem med konkurrens, prestationsmätningar och kontroll hade en negativ påverkan på dessa skolors utveckling. Till exempel att skolinspektionens mätningar ofta fokuserar på problem och inte att synliggöra förbättringar och det som fungerar, medför att rektorers arbete inte blir uppmärksammat i den grad som det borde, enligt Mara.
I projektet följer vi med stort intresse Maras forskning som en bas för vårt arbete med inkludering och goda relationer i skolan!

...och sedan jag kan inte låta bli att nämna konferensens keynotespeaker Keith Barton från USA, som berättade om sin forskning om hur elever i USA och Irland ser på historieämnet och varför de har så olika perspektiv.

Den röda tråden handlar om att vi behöver veta mer om hur elever och lärare tänker för att kunna utveckla undervisningen och lärandet i skolan.


Keith menade till exempel att det spelar roll hur en lärare ser på sitt utövande.....

//Kristina

Mobila fritidsledare på besök i Sorunda

I fredags mötte jag upp kommunens mobila fritidsledare;  Miriam och Stefan, på Vika skola tidigt på morgonen. Vi hade stämt träff med rektorsområdets kurator för att prata om de mobila fritidsledarnas uppdrag och vad de kan erbjuda barn och unga. Vi hann också prata kort med några lärare och elever. Stefan är kontaktperson för området Sorunda och Mirjam för de centrala delarna av Nynäshamn.
Från Vika fortsatte vi sedan vår turné via Kyrkskolan, Fagerviks skola och sedan till Sunnerby för att träffa skolsköterskan, rektorer, personal i elevcafé etc......och avslutade med god lunch på Sunnerbo.

Varför finns det mobila fritidsledare i Nynäshamn och vad kan de erbjuda? Målet är att deras arbetssätt ska nå fler barn och ungdomar. Förhoppningen är att mötena ska leda till nya fritidsaktiviteter, att fler ungdomar får en aktiv och meningsfull fritid och fler mötesplatser. De mobila fritidsledarna ska göra en extra insats för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Vid behov ska fritidsledarna skjutsa barnen till och från fritidsaktiviteterna samt finnas med som stöd. De arbetar framför allt med åldrarna 10-25 år, vilket i skolans värld innebär från åk 4 och uppåt. I kontakt med barn och ungdomar på skolor, fritidsgårdar i föreningar via sociala medier samt vid olika arrangemang i kommunen inventerar, inspirerar och koordinerar de mobila fritidsledarna till tillgänglig fritid.  Exempelvis genom initialt vara ett stöd i aktiviteter och ha olika grupp- aktiviteter såsom tjejgrupp och killgrupp. (kursiv text tagen från www.nynäshamn.se)


På vilket sätt berör det här skolan och projektet? Jo, det har visat sig i forskning att en meningsfull fritid har betydelse för välmående/hälsa och lärande/skolprestationer! Med det menar man att ingå i en gemenskap där man utövar något kul tillsammans. Det kan handla om en fysisk aktivitet eller att spela musik eller att bygga något...De mobila fritidsledarna kan erbjuda en elev stöd i att hitta en fritidsaktivitet och att få "peppning" i att prova på. De kan hjälpa till att starta upp aktiviteter om barn och unga talar om vad de önskar göra. De kan också komma till skolan och prata om fritid - vad det finns för möjligheter i kommunen, men också bidra mer konkret på en temadag om t ex sex och internet i en årkurs 6:a.

Kontaktuppgifter till Stefan och de mobila fritidsledarna
Stefan Gullström Mobil fritidsledare
E-mail: stefan.gullstrom@nynashamn.se
Facebook: Mobil Fritidsledare Stefan
Instagram: mobilafritidsledare#fritid
Telefon: 08 520 738 95

http://mobilafritidsledare.wordpress.com/

//Kristina

Mer fokus behövs på lärande och framsteg, mindre på prestation - enligt skolforskning

Fredagen den 4 oktober deltog en delegation från Sorunda, de två nya förstelärarna från Vika och Sunnerby, en lärare från Kyrkskolan, biträdande rektor och jag själv, på en konferensdag om Visible learning – olika perspektiv på John Hatties forskning och tillämpning anordnad av Varbergs kommun. Vi fick en genomgång av Hatties forskning av Bosse Larsson och många exempel på hur resultaten kan användas för att granska sitt eget arbete i klassrummet och reflektera med kollegor kring sin påverkan av James Nottingham.

Hatties forskning baseras på ett enormt stort antal studier med fokus på olika faktorer, men med den gemensamma frågan ”Vad fungerar i skolan”?  Intressant är att 95% av det som undersöktes hade påverkan på elevernas resultat, men det är de faktorer som ligger över 0,40 som är intressanta att studera vidare.  

På den något suddiga bilden visas de faktorer som ger mest effekt.

Varje faktor består av ett antal olika studier (i många fall hundratals) och det är viktigt att inte dra alltför stora slutsatser av den sammanlagda effekten, utan vi behöver gräva djupare in i resultaten. Detta visade James Nottingham på ett bra sätt i sitt exempel om hemläxor som har ett lågt värde i listan, 0,29. Men vid en djupdykning i studierna kan man se att det finns en skillnad mellan olika typer av läxor, där ”förberedelse-läxor” har ett högt värde, 0,90.

James använder det engelska ordet preview som handlar om att förbereda eleven för det som komma skall. Den förförståelse barnet har inför lärarens genomgång i klasrummet underlättar för alla elever, men extra mycket för de som har det svårare att hänga med. För läraren skapas också en annan undervisningssituation där eleverna snabbare är med på tåget. Att använda preview kan också öka föräldrarnas insyn och delaktighet på ett positivt sätt. Preview behöver inte alltid handla om läxor utan kan också användas i information till föräldrar som hämtar sin mindre barn.
” Imorgon ska vi jobba med triangel och kvadrat”. Vilket kan vara upprinnelsen till ett samtal barn och förälder.

 James betonar avslutningsvis vikten av att fokusera mer på ”progress” snarare än ”achievement”, dvs framsteg snarare än prestation. Studier visar på att skolans fokus på resultat inte underlättar lärande, tvärtom kan det hämma lärandet. Vi borde prata mer om lärande med eleverna än om vad de hade för resultat på provet, menar James.

Vi som deltog på dagen fick med oss en del tankar, bland annat pratade vi i pausen om hur vi gemensamt kan visa på hur de olika delarna i lärsatsningen hänger ihop och hur man i rektorsområdet kan sprida goda exempel.
//Kristina

Dag om ADHD

Projektet hade igår bjudit in Agneta Hellström, chef för ADHD-center i Stockholm, till en heldag i Sorunda. På dagen hade Stora Vika förskolas personal förmånen att höra Agneta berätta om orsakerna till funktionshindret ADHD och samtala med henne om pedagogiska strategier och förhållningssätt som underlättar vardagen för barn som har ADHD. På kvällen var det en storföreläsning med samma tema där ett hundratal pedagoger från Sorunda med omnejd deltog. Några citat från föreläsningen som fastande hos mig:

"Grunden är att få en relation"

"Låt barnet visa vägen"

"Dra av 30% i ålder vad gäller självreglering; 6 år - förväntningar som om barnet var 4 år, 16 år - självreglering som om barnet var 11 år"

"ADHD är en funktionsstörning i hjärnan, det beror inte på dålig uppfostran, störda relationer, stress eller trauman"

"Föräldrar och lärare reagerar ofta likartat på barnets problematik. De problem lärare har med eleverna har föräldrarna ofta också, så sträva efter en tydlig ansvarsfördelning. Det som händer i skolan tar lärarna ansvar för och det som händer hemma tar föräldrarna ansvar för"

"Uppmuntra och förstärk positivt beteende hellre än att hamna i konstant gränssättning - välj dina strider"

//Anna

Lärsatsningen och kollegialt lärande

Ja, nu drar Sorunda skolor alltså igång ett långsiktigt arbete med fokus på lärande och formativ bedömning. Arbetet utgår från det kollegiala lärandet genom regelbundna träffar i så kallade TLC grupper (Teachers learning community) vilket skulle kunna översättas som lärares lärandegemenskap.  Fokus ligger på elevernas lärande men även på lärares lärande. Då jag personligen, som handledare i grupphandledning, tror på kollegialt lärande som grunden för professionsutveckling ser jag med spänning fram emot att få höra hur lärandeprocessen fortlöper.

TLC grupper bygger på samma princip som grupphandledning, det vill säga deltagarna är de som är experter på sitt yrke och sitter inne med lösningar på sina egna och varandras problem samt utmanar varandra i att tänka och prova nytt.

Förutom arbetet i TLC grupperna kommer skol- och fritidspersonal att erbjudas kollegial grupphandledning som förra året. Min roll som handledare är att hålla i strukturen på mötena, ställa undersökande, förtydligande och utmanande frågor som för diskussionerna framåt. Genom att sätta ord på sin egen praktik, koppla den till aktuell forskning samt teorier och dela den med andras liknande erfarenheter sker en ständig utveckling. Det här läsåret kommer det även att från projektets sida erbjudas viss tillfällig och riktad handledning utifrån behov. Jag hoppas att vi tillsammans kan hjälpa varandra att få insikt, utmana varandra att omvärdera cementerade tankesätt, kanske till och med våga prova något vi aldrig trodde vi skulle våga och kasta oss ut i det okända…

                                                                       //Anna

"Ni är så fett viktiga!"

Det var slutordet från Tiffany, en före detta elev från Sorunda, som avslutade skolornas arbetsdag 15 augusti. Hon sjöng i reggae-takt om sådant som empowerment, feminism, makt, och skojade friskt med gamla och nya lärare. Det var en skön avslutning på en heldag kring ledarskap, skolforskning, lärande gemenskap, formativ bedömning och TLC (teaching learning communties), som rektorerna och vi i projektgruppen anordnat tillsammans.

Det finns nu en planering för ett systematiskt arbete under hösten med fokus på "det som händer i klassrummet" dvs lärarens ledarskap, metoder som används etc. Lärarna är indelade i grupper och kommer att fokusera på sin undervisning i grupp genom egen och gemensam reflektion via metodik från Dylan William. Detta är en av de aktiviteter som vi i projektet bidrar till, som en del i den långsiktiga satsningen att vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö utifrån forskning och beprövad erfarenhet. En annan satsning blir workshop och arbete med formativ bedömning med hjälp av Göran Svanelid i september.
//Kristina

Att utveckla barns tänkande...

Det har varit uppe i många olika sammanhang nu. I kollegiala samtal mellan pedagoger och i olika forskningsstudier som visar på vikten av att barn lär sig att tänka självständigt, analyserande och problemlösande. Tänk bara på "The big five". Dessa förmågor som läroplanen lyfter fram. Fångar vi tillfällen när de dyker upp i barnens vardag? Hur löser vi konflikter i barngrupperna? Försöker vi ge färdiga lösningar till barnen eller får vi dem att reflektera över det som händer och själva hitta lösningar? För visst är det så att vi ibland tycker att det tar mycket tid att "reda ut" saker som hänt mellan barnen. Det går ut över undervisningen. Kan vi istället hjälpa varandra att vända på det och se exempelvis en konfliktsituation som ett tillfälle till lärande? Till utvecklande av förmågor? Oj, vad hände nu? Hur tänkte du när du sa så där? Vad var det du ville? Hur uppfattade den andre det? Hur hade ni kunnat göra? Att lotsa barn genom problem på ett sätt som gör att de själva analyserar situationen och bidrar till lösningar utvecklar barns kognitiva tänkande och det stjäl inte tid från lärande, det är lärande!  

//Anna                                              

Gordon Neufeld

Det finns en kanadensisk utvecklingspsykolog, Gordon Neufeld som talar om barns lärande och utveckling på ett intressant sätt, enligt många.

"Neufeld har utvecklat en samlad teori för förståelsen av barns utveckling, framför allt vad gäller anknytningens betydelse även för större barn" Wikipedia

Jag har inte hört honom själv men eftersom intresset finns så tänkte jag lägga ut lite tips på gratis föreläsningar. Seminerieserien på UR Varför lyssnar inte Kalle? handlar om uppmärksamhet (t ex om barn med ADHD). www.ur.se/Produkter?q=neufeld

På www.gordonneufeld.se finns andra föreläsningar och material. Det mesta på engelska.

Hoppas det kan vara av intresse!
//Kristina

Elever och lärare bloggar

Läste att Nynäs skoldatatek inlett ett samarbete med åk 4-5 i Stora Vika och att de startat en blogg. Förutom att eleverna kan träna många viktiga förmågor som att skriva och läsa är det ett kul sätt att nå ut med information om vad skoldagarna innehåller till föräldrar och andra intresserade. Det viktiga arbetet i skolan kan bli mer synligt. Skulle vara kul att samarbeta med klassen kring ett hälsotema:-) och blogga ihop!
//Kristina

Visible learning...

Summerar dagen så här på fredag kväll, hemkommen efter en intressant dag tillsammans med 750 andra åhörare. Många skolledare och skolutvecklare var på plats för att höra John Hattie berätta om vilka faktorer som visat sig ha störst betydelse för elevers lärande.

Det handlar om att synliggöra framstegen i lärandet för eleverna. Eleverna ska veta var de befinner sig och vad som är nästa steg. Läraren behöver visa eleverna hur framgång ser ut och tänka:

 "What impact does our teaching have on our pupils?"

Det hjälper läraren att se lärandet utifrån elevernas synvinkel och det hjälper eleverna att se sig som sina egna lärare.

Lärares trovärdighet och elevens förväntningar samt feedback dem emellan är några av de faktorer som är mest betydelsefulla för elevernas lärande.



Hatties forskning är en metaforskning med över 800 olika forskningsresultat som grund. Studien bygger på data från 290 miljoner barn.

Måste erkänna att det var trevligt att höra den Nya Zeeländska accenten igen efter 23år! (Bodde där ett år som au pair i min ungdom)


Tack John Hattie för en intressant dag, jag hoppas att jag kan sprida dina resultat vidare till Sorunda med omnejd :)