Mer fokus behövs på lärande och framsteg, mindre på prestation - enligt skolforskning

Fredagen den 4 oktober deltog en delegation från Sorunda, de två nya förstelärarna från Vika och Sunnerby, en lärare från Kyrkskolan, biträdande rektor och jag själv, på en konferensdag om Visible learning – olika perspektiv på John Hatties forskning och tillämpning anordnad av Varbergs kommun. Vi fick en genomgång av Hatties forskning av Bosse Larsson och många exempel på hur resultaten kan användas för att granska sitt eget arbete i klassrummet och reflektera med kollegor kring sin påverkan av James Nottingham.

Hatties forskning baseras på ett enormt stort antal studier med fokus på olika faktorer, men med den gemensamma frågan ”Vad fungerar i skolan”?  Intressant är att 95% av det som undersöktes hade påverkan på elevernas resultat, men det är de faktorer som ligger över 0,40 som är intressanta att studera vidare.  

På den något suddiga bilden visas de faktorer som ger mest effekt.

Varje faktor består av ett antal olika studier (i många fall hundratals) och det är viktigt att inte dra alltför stora slutsatser av den sammanlagda effekten, utan vi behöver gräva djupare in i resultaten. Detta visade James Nottingham på ett bra sätt i sitt exempel om hemläxor som har ett lågt värde i listan, 0,29. Men vid en djupdykning i studierna kan man se att det finns en skillnad mellan olika typer av läxor, där ”förberedelse-läxor” har ett högt värde, 0,90.

James använder det engelska ordet preview som handlar om att förbereda eleven för det som komma skall. Den förförståelse barnet har inför lärarens genomgång i klasrummet underlättar för alla elever, men extra mycket för de som har det svårare att hänga med. För läraren skapas också en annan undervisningssituation där eleverna snabbare är med på tåget. Att använda preview kan också öka föräldrarnas insyn och delaktighet på ett positivt sätt. Preview behöver inte alltid handla om läxor utan kan också användas i information till föräldrar som hämtar sin mindre barn.
” Imorgon ska vi jobba med triangel och kvadrat”. Vilket kan vara upprinnelsen till ett samtal barn och förälder.

 James betonar avslutningsvis vikten av att fokusera mer på ”progress” snarare än ”achievement”, dvs framsteg snarare än prestation. Studier visar på att skolans fokus på resultat inte underlättar lärande, tvärtom kan det hämma lärandet. Vi borde prata mer om lärande med eleverna än om vad de hade för resultat på provet, menar James.

Vi som deltog på dagen fick med oss en del tankar, bland annat pratade vi i pausen om hur vi gemensamt kan visa på hur de olika delarna i lärsatsningen hänger ihop och hur man i rektorsområdet kan sprida goda exempel.
//Kristina

Yes We Can!

Vi hade en dag tillsammans, Sorundas lärare, fritids arbetslagsledare och Göran Svanelid. Han med förmågorna, ni vet! Han som lusläste Lgr 11 när den kom och hittade några förmågor som återkom i alla ämnen. Förmågor som ska utvecklas hos eleverna och sedan bedömas, nämligen:

·         Analysförmåga
·         Kommunikativ förmåga
·         Begreppslig förmåga
·         Procedurförmåg/informationshanteringsförmåga
·         Metakognitiv förmåga

Som den pedagog Svanelid är har han gett dessa förmågor liknelser vid savannens Big Five, nämligen elefanten, lejonet, noshörningen, leoparden och buffeln.

Lånad bild:

”Utveckla samband” är läroplanens mest frekventa ord berättar Svanelid. För att kunna se samband behövs tid till att tänka, TTT. Just det här med att utveckla och ge tid till elevers tänkande återkommer under dagen. Svanelid citerar Howard Gardner:

                             ”Västvärldens största skolproblem är att eleverna ägnar mer tid till att

                               GÖRA olika saker än att TÄNKA”

Svanelid återkom många gånger under dagen till att förtydligandet av förmågorna gynnar alla barn och i synnerhet de som har svårare än andra att lära in nytt och se samband. Strukturer hjälper hjärnan att hänga upp fakta och se samband. Strukturer är även det som hans fem stödmallar till arbetet med förmågorna bygger på. Svanelid delar gladeligen med sig av dessa mallar och tanken är att han i november ska komma ut till de olika arbetslagen i Sorunda och följa upp hur arbetet med förmågorna i undervisningen har gått. Förhoppningsvis får han då många exempel på hur stödmallarna har fungerat i Sorunda skolor.

När det gäller arbetet med förmågorna avslutade Svanelid dagen med att ge oss Obamas credo:

Yes We Can!

Den som vill läsa Svanelids egna ord om The Big Five kan läsa det här

Eller besök facebooksidan The Big Five, där det diskuteras flitigt om hur förmågorna kan visualiseras och implementeras i undervisningen.

//Anna

Lärsatsningen och kollegialt lärande

Ja, nu drar Sorunda skolor alltså igång ett långsiktigt arbete med fokus på lärande och formativ bedömning. Arbetet utgår från det kollegiala lärandet genom regelbundna träffar i så kallade TLC grupper (Teachers learning community) vilket skulle kunna översättas som lärares lärandegemenskap.  Fokus ligger på elevernas lärande men även på lärares lärande. Då jag personligen, som handledare i grupphandledning, tror på kollegialt lärande som grunden för professionsutveckling ser jag med spänning fram emot att få höra hur lärandeprocessen fortlöper.

TLC grupper bygger på samma princip som grupphandledning, det vill säga deltagarna är de som är experter på sitt yrke och sitter inne med lösningar på sina egna och varandras problem samt utmanar varandra i att tänka och prova nytt.

Förutom arbetet i TLC grupperna kommer skol- och fritidspersonal att erbjudas kollegial grupphandledning som förra året. Min roll som handledare är att hålla i strukturen på mötena, ställa undersökande, förtydligande och utmanande frågor som för diskussionerna framåt. Genom att sätta ord på sin egen praktik, koppla den till aktuell forskning samt teorier och dela den med andras liknande erfarenheter sker en ständig utveckling. Det här läsåret kommer det även att från projektets sida erbjudas viss tillfällig och riktad handledning utifrån behov. Jag hoppas att vi tillsammans kan hjälpa varandra att få insikt, utmana varandra att omvärdera cementerade tankesätt, kanske till och med våga prova något vi aldrig trodde vi skulle våga och kasta oss ut i det okända…

                                                                       //Anna

"Ni är så fett viktiga!"

Det var slutordet från Tiffany, en före detta elev från Sorunda, som avslutade skolornas arbetsdag 15 augusti. Hon sjöng i reggae-takt om sådant som empowerment, feminism, makt, och skojade friskt med gamla och nya lärare. Det var en skön avslutning på en heldag kring ledarskap, skolforskning, lärande gemenskap, formativ bedömning och TLC (teaching learning communties), som rektorerna och vi i projektgruppen anordnat tillsammans.

Det finns nu en planering för ett systematiskt arbete under hösten med fokus på "det som händer i klassrummet" dvs lärarens ledarskap, metoder som används etc. Lärarna är indelade i grupper och kommer att fokusera på sin undervisning i grupp genom egen och gemensam reflektion via metodik från Dylan William. Detta är en av de aktiviteter som vi i projektet bidrar till, som en del i den långsiktiga satsningen att vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö utifrån forskning och beprövad erfarenhet. En annan satsning blir workshop och arbete med formativ bedömning med hjälp av Göran Svanelid i september.
//Kristina

Uppskattad föreläsning

"Äntligen något som handlar om det som händer i klassrummet" säger en lärare på väg hem från föreläsningen och gör tummen upp. Vi har varit på en kommungemensam föreläsning i Gröndalsskolan med Dylan William som pratade om betydelsen av formativ bedömning. De kommentarer som vi fångade upp bland lyssnarna var positiva.

Dylan William lyfte fram lärarnas betydelse för elevernas lärande och utmanade samtidigt till förändring. Lärare vill och kan förändras, men små steg i taget sa William. Små steg för att de redan är experter! Experter som i många fall i åratal har arbetat in rutiner och förhållningssätt. William tog som exempel en lärare som blev frustrerad när hon skulle förändra sitt sätt att ställa frågor på lektionerna. En snabb uträkning visade att hon under sitt yrkesverksamma liv ställt ca. 500 000 frågor på det tidigare sättet. Inte undra på att det tar tid att förändra sitt sätt att ställa frågor. Samtidigt som föreläsningen utmanade lärarkåren till förändring så lyfte den fram lärarrollens betydelse och expertis.

Föreläsningen innehöll även en rad konkreta tips till hur lärare kan arbeta i klassrummet med bedömning. För den som vill ha fler exempel tipsades om "the classroom experiment" på Youtube.

Det vi vet är att vi inte vet hur världen kommer att se ut när eleverna slutar skolan. Så hur förbereder vi eleverna för en oförutsägbar värld? Vad är det för arbeten som kommer att efterfrågas då? William betonade vikten av att i skolan utveckla förmågor som gör att eleverna vet hur de ska agera när de ställs inför oförutsedda situationer.

Att göra fel och misslyckas är en förutsättning för lärande menade William. Även lärare behöver misslyckas för att utvecklas. En devis han sett en lärare ha på väggen i klassrummet var:

     "Are you stuck? Good, then it was worth coming in today"

//Anna och Kristina