Seminarium om professionsutvecklande handledning

Den 1 april var det dags för det andra av projektets seminarium med syfte att sprida goda exempel och dela erfarenheter till andra. Deltog gjorde jag (handledare i projektet), Kristina Myrenberg (projektledare), sex pedagoger från Sorunda skolor, rektorer och elevhälsopersonal från kommunen samt skolchef, förvaltningschef och folkhälsosamordnare. I projektet har handledning varit ett ständigt återkommande inslag till professionsutveckling. Nu fick pedagoger och rektor från Sorunda skolor berätta om det de varit med om samt vad det gett dem i deras yrkesroll och i arbetet med eleverna.
Några röster från Sorundateamet:

Vi har varit med om:

• Systematisk och strukturerad reflektion med kollegor i liten grupp.
• Synliggjort egna och andras tankar.
• Professionella samtal om pedagogiskt arbete med stöd i teorier.

Det har gett:

• Egna lösningar genom reflektion.
• Sorterat tankar och sett mönster.
• Högre nivå på pedagogiska samtal.
• Trygghet och öppenhet i personalgruppen/laget.
• Självreflektion.
• Gemensam kompetens.
• Vana att ställa frågor som leder till lärande.
• Lärt av egna och andras erfarenheter.
• Förberedelse inför olika situationer innan de uppstår.
• Fler handlingsalternativ/sätt att agera.
• Mod och bekräftelse.

Hur har det visat sig i arbetet med eleverna?

• Vana att ställa processfrågor har lett till att dessa ställs även till eleverna vilket leder till elevers reflektion över sig själva och sin lärsituation.
• Eleverna känner sig mer lyssnade på och sedda.
• Vi har hittat fler, mer ändamålsenliga, sätt att bemöta eleverna.
• Vi har fått nya perspektiv på det som händer i mötet med eleverna samt nya/alternativa metoder.
• Vi ser en större tolerans mot olikhet både bland oss vuxna och barnen emellan.
• Vi tittar nu först på vår egen påverkan istället för att skuldbelägga eleverna.

Under förmiddagen gavs tillfällen till interaktivitet med publiken/deltagarna vilket gav en hel del respons och reflektioner vidare. Här kommer lite av den feedback som gavs efter dagen:

"Handledning i lärarkollegiet skulle hjälpa läraren i många elevärenden..."

"Handledningsarbetet som en del har bidragit till ett gott arbetsklimat för personal och elever"

"Spännande att det är så strukturerat - bra sätt att få arbetet att fortgå"

"Härligt att se styrkan i teamet från Sorunda, samt framåtandan!"

"Mod och engagemang"

STORT TACK till alla som var med och delade med sig av tankar och funderingar, speciellt ni från Sorunda som var modiga att berätta om er personliga resa!

/Anna

Avslut och en början? - Handledning i förskolan

En central del i projektet handlar om att bidra till professionellt och kollegialt lärande, som ett sätt att lägga grund för ett gott lärandeklimat och en pedagogisk utveckling som gynnar barn och ungas välmående och lärande. I förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet. Därför har vi anlitat en extern handledare som kan bidra ned den kompetensen till förskolans pedagoger.
Hösten 2013 inleddes med en föreläsning av Margareta Öhman till alla pedagoger i förskolan. Föreläsningen handlade om barns relationsarbete, samspel mellan barn och pedagogens roll etcetera. Föreläsningen var mycket uppskattad. Under hösten 13 fick sedan grupper från de olika förskolorna träffa Margareta och ha handledning kring den pedagogiska praktiken. I utvärderingen efter tre gånger beskrev många att samtalen var givande, men att den praktiska verkligheten (tidspress, logistik etc) lätt tog över. För några pedagoger har det gett mer och för andra mindre. Förskolechef och projektgruppen tog del av utvärderingarna och vi genomförde vissa förändringar för att försöka att underlätta det praktiska. Sedan fick pedagogerna fortsätta med handledning ytterligare tre tillfällen. Istället för att avsluta handledningen på traditionellt sätt, t ex via utvärderingslappar, beslöt vi att göra ett gemensamt avslut där alla deltog. Det fanns också en önskan om att Margareta föreläste en stund eftersom det finns många nya pedagoger.

Så den 14 augusti anordnade projektet och förskolechefen en avslutande halvdag med Margareta Öhman och alla pedagoger på Sorunda förskolor. Det blev en återknytning till handledningen och de teman som kommit upp, t ex bemötande, delaktighet, lek & samspel, föräldrakontakter etcetera. Som avslut fick alla pedagoger prata ihop sig med sin avdelning om vad de vill fortsätta att jobba med. Många uttryckte en önskan om att se över lekmiljöer och hur de kan bli mer inbjudande och ge fler möjligheter. Det var så härligt att höra pedagogerna tala inspirerat om sitt arbete och vad de önskar att barnen och de själva ska få ta del av! Och som Margareta sa - förutsättningarna ser ut som det gör. Med detta menas inte att man ska acceptera allt. Bara att det finns väldigt mycket bra som kan bli synligare!
//Kristina

Hälsofrämjande förskola

Förra veckan deltog vi på förskolans APT. Vi har tillsammans med förskolechefen planerat insatser för 2014. På mötet påminde jag som projektledare om projektets uppdrag och på vilket sätt det hänger samman med förskolans uppdrag. Syftet med projektet är förbättrad måluppfyllelse genom att stärka det som fungerar och bidra till utveckling samt att skapa uthållighet i de processer som byggs upp. I förskolans läroplan står det att - Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet! 

Avdelningschefen för förskolan beskrev de utvecklingsområden som tagits fram för hela Nynäshamns förskolor, och som alla förskolor ska arbeta med fram till våren 2015. Det finns en god samstämmighet mellan viljeinriktningen från ledning, politiker och från projektets mål, vilket är bra för alla inblandade i utvecklingsarbetet!

Under 2014 kommer förskolorna i Sorunda att arbeta med olika utvecklingsarbeten i samarbete med projektet;
Kollegialt lärande - Fortsatt grupphandledning med Margareta Öhman för att stärka professionen och öka möjligheten till professionell reflektion. Syftar till att synliggöra, tydliggöra och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö.
Lärsatsning - syftar till att tydliggöra en gemensam kunskapsplattform och givande samtal kring lärande i förskolan. Projektet bidrar med böcker och material till all personal i förskolan, för ett arbete med läsning och samtal under våren 2014.

Demokrati i förskolan - Som en fortsättning på arbetet 2013 med nätverksgrupper om inflytande och några pedagogers deltagande på konferensen Alla barns rätt, kommer några pedagoger att hålla i arbetet med barnkonventionen, att pröva barnråd och olika material för det i förskolorna under våren 2014. Projektet bidrar med material och vikarieersättning för en arbetsdag för pedagogerna.
Förebyggande barnhälsa - Under hösten 2014 kommer projektet tillsammans med förskolechefen att fortsätta arbetet med att förtydliga vad förebyggande barnhälsa i förskolan är, samt se över och förtydliga arbetssätt och riktlinjer.

//Kristina

Synen på lärande märks i undervisningen

Hur går lärande till? Är det överföring av kunskap från en person till en annan? Räcker det i så fall? Är kunskap fakta och färdigheter eller hur jag använder fakta och färdigheter?  Om vi utgår från att kunskap helt enkelt är det vetande vi har så behöver vi som lärare ha en tanke om hur denna kunskap kan utvecklas hos eleverna. Den enskilde lärarens tanke om hur lärande går till kommer att påverka hur undervisningen läggs upp, vilken pedagogik och vilka metoder som används.

Hos Sorunda skolors pedagoger pågår just nu ett intensivt professionsutvecklande lärande om hur lärande går till. Elevernas lärande i skolan ska resultera i att läroplanens kunskapskrav uppnås. Dagens kunskapskrav skiljer sig avsevärt från de kunskaper som värdesattes i tidigare generationer.  Förmågor som att kunna analysera, generalisera, kommunicera, tänka kritiskt, sortera och hantera information ingår i läroplanens kunskapskrav. Hur undervisar man då så att dessa förmågor utvecklas?

Lärares syn på hur lärande går till kommer att påverka hur undervisningen sker. Om jag drar det till sin spets så kommer jag som lärare att ägna mycket tid till att berätta om kunskaper samt låta elever läsa fakta om jag tror att kunskap överförs från en som kan mer till en som kan mindre. Om jag tror att lärande sker genom att den som lär sig, själv reflekterar och kommunicerar sina reflektioner med andra kommer jag att lägga mycket tid till att undersöka vad eleverna kan och ställa reflekterande frågor som utmanar elevernas föreställningar.

Verkligheten är ofta en blandning av ovanstående när man tittar på hur undervisningen går till. Det viktiga är att lärare har tänkt om lärande och inte bara tänkt en gång förut när man utbildade sig utan tänker om och om igen, tillsammans med kollegor. Detta är något som även sker i handledningsgrupperna. Det som Svanelid kallar TTT nämligen: 

Tid Till Tänkande!

//Anna

Lärsatsningen och kollegialt lärande

Ja, nu drar Sorunda skolor alltså igång ett långsiktigt arbete med fokus på lärande och formativ bedömning. Arbetet utgår från det kollegiala lärandet genom regelbundna träffar i så kallade TLC grupper (Teachers learning community) vilket skulle kunna översättas som lärares lärandegemenskap.  Fokus ligger på elevernas lärande men även på lärares lärande. Då jag personligen, som handledare i grupphandledning, tror på kollegialt lärande som grunden för professionsutveckling ser jag med spänning fram emot att få höra hur lärandeprocessen fortlöper.

TLC grupper bygger på samma princip som grupphandledning, det vill säga deltagarna är de som är experter på sitt yrke och sitter inne med lösningar på sina egna och varandras problem samt utmanar varandra i att tänka och prova nytt.

Förutom arbetet i TLC grupperna kommer skol- och fritidspersonal att erbjudas kollegial grupphandledning som förra året. Min roll som handledare är att hålla i strukturen på mötena, ställa undersökande, förtydligande och utmanande frågor som för diskussionerna framåt. Genom att sätta ord på sin egen praktik, koppla den till aktuell forskning samt teorier och dela den med andras liknande erfarenheter sker en ständig utveckling. Det här läsåret kommer det även att från projektets sida erbjudas viss tillfällig och riktad handledning utifrån behov. Jag hoppas att vi tillsammans kan hjälpa varandra att få insikt, utmana varandra att omvärdera cementerade tankesätt, kanske till och med våga prova något vi aldrig trodde vi skulle våga och kasta oss ut i det okända…

                                                                       //Anna

När teori och praktik möts

Att arbeta med sig själv som verktyg innebär att man behöver lära känna sig själv. Ett visst mått av personlig mognad är en förutsättning för att kunna ha ett förhållningssätt gentemot eleverna som är genomtänkt. Har vi inte det så tenderar vi att handla utifrån våra egna känslor som väcks hos oss själva i olika situationer. Ett exempel är när en pedagog blir provocerad av en elevs beteende. Känner pedagogen sig själv och hinner tänka att "Nu händer något i mig, jag blir frustrerad", är chansen större att man under några sekunder kan distansera sig från känslorna och tänka rationellt. Hur får jag eleven att lyssna? Om jag går igång och höjer rösten just nu så kommer elevens negativa attityd att trappas upp och ingen av oss hittar en väg ut utan att "tappa huvudet". Om den vuxne istället håller sig lugn, kanske tar ett steg tillbaka och säger vad som gäller och sedan går sin väg, ges en väg ut för eleven som då i lugn och ro hinner tänka över sitt val. Lyssnar eleven i alla fall inte så kan man ta ett samtal om situationen senare, när eleven lugnat sig och framförallt man själv lugnat sig och fått tänka till. Detta förutsätter att man som vuxen är medveten om vad som händer inom sig själv. De flesta vuxna i skolan vet vad som är pedagogiskt och fruktbart i mötet med eleverna, problemet är när de egna känslorna och den egna frustrationen tar över handlandet. Lägg sedan till att det ofta är flera situationer som händer samtidigt och samverkar. Under loppet av några minuter kan en pedagog i skolan behöva fatta många små beslut som i sig ger konsekvenser som också måste lösas. Detta ställer enormt höga krav på frustrationstolerans och förmåga att lyfta sig själv upp i teorin - det vi vet är gynnsamt för barns utveckling och lärande - för att under bråkdelen av en sekund använda det som underlag för ett beslut. I handledningen har vi tillsammans, i lugn och ro, fått samtala om många sådana vardagliga situationer. Genom att analysera situationer som hänt och se dem ur olika synvinklar kan vi hitta nya sätt, få nya verktyg, i mötet med barnen - praktiken.

//Anna

Summering av höstens handledning...

Så har vi nu en ny termin, vårterminen 2013. Ljuset kommer tillbaka, pedagogerna kommer utvilade (förhoppningsvis) tillbaka efter ett välförtjänt lov. Alla blickar vi nu framåt med förväntan på vad denna vårtermin har i sina gömmor.
Men hur blev nu den första hösten med handledning? För många var det en ny upplevelse att delta i grupphandledning. Stämde förväntningarna med det som blev? Vad gav det deltagarna och vilka utvecklingsmöjligheter finns det? Personligen har jag sett det som ett privilegium att få dela pedagogernas glädje, förtvivlan, hopp, hopplöshet, kunskaper, frågor, engagemang och tankar runt arbetet med eleverna. Jag har mött ett stort engagemang i deras uppgift att lotsa eleverna mot kunskapsmålen och social kompetens. Vad tyckte då deltagarna själva om höstens handledning?
I den utvärdering som gjorts framkommer framför allt tiden. Tacksamhet till att få tid att tillsammans reflektera och analysera, möjlighet och chans till samsyn och förståelse. Att få tid att lyssna till varandra och att själv få reflektera över det man gör. Många har sett situationer ur nya perspektiv och fått nya verktyg att prova och utvärdera. När det gäller framtiden och behov så framkommer speciellt önskemål om kompetensutveckling inom vissa specifika teman. Vi i projektet Hälsofrämjande skolutveckling tar med oss den önskan och återkommer med vad vi skulle kunna bidra med framöver.
Sammanfattningsvis så skulle man kunna säga att det största hindret för att få till stånd handledningen var just tiden. Samtidigt som det mest uppskattade i utvärderingen var att ha fått till tiden till gemensam reflektion. Kan man se det som att den tid man lägger på handledningen sparar tid genom att man kan lägga ifrån sig tankar som annars skulle ha följt med hem? Jag hoppas det och ser fram emot en ny termin med nya och gamla handledningsgrupper :)

Besök hos nämnden

Idag har vi besökt nämnden och berättat om projektet, vad vi gör och vad vi har planerat inför vårterminen.

Kristina berättade lite övergripande om vårt uppdrag samt om Goda levnadsvanor som är ett av tre teman. Anna berättade om handledningen och alla fördelar med att få ett gemensamt förhållningssätt. Hon handleder för tillfället hela 11 grupper! Jag beskrev det förebyggande elev/barnhälsoarbetet som pågår och Demokrati och delaktighet där elevinflytande ingår.

Lite pirrigt var det allt men summa summarum så gick det riktigt bra.

/ Johnna

Spännande möte...

Tänk vad det är roligt att träffa nya människor!

Idag träffade jag Rut Wallius, handledare i Skolverkets treåriga projekt "Handledning för lärande". Det var mycket intressant att se hur lika vi såg på våra handledningsuppdrag. Det kändes som en bekräftelse på att vi här i Sorunda är på rätt väg. Då Rut arbetar med ett regeringsuppdrag i ryggen och eftersom vi var så ense i mycket kan ju inte vi vara helt ute och cykla :)

Rut vill, liksom jag, skapa tillfälle till reflektion, utveckling och lärande genom det kollegiala samtalet. Jag fick förutom ett givande samtal runt handledning många bra litteraturtips i ämnet.

Rut berättade även att handledning är något som blir allt vanligare inom skolan idag. Fler och fler pedagoger ser nyttan av att tillsammans få diskutera pedagogiska frågor på ett strukturerat och fokuserat sätt.

Läs mer på Skolvekets hemsida