Det har varit uppe i många olika sammanhang nu. I kollegiala samtal mellan pedagoger och i olika forskningsstudier som visar på vikten av att barn lär sig att tänka självständigt, analyserande och problemlösande. Tänk bara på "The big five". Dessa förmågor som läroplanen lyfter fram. Fångar vi tillfällen när de dyker upp i barnens vardag? Hur löser vi konflikter i barngrupperna? Försöker vi ge färdiga lösningar till barnen eller får vi dem att reflektera över det som händer och själva hitta lösningar? För visst är det så att vi ibland tycker att det tar mycket tid att "reda ut" saker som hänt mellan barnen. Det går ut över undervisningen. Kan vi istället hjälpa varandra att vända på det och se exempelvis en konfliktsituation som ett tillfälle till lärande? Till utvecklande av förmågor? Oj, vad hände nu? Hur tänkte du när du sa så där? Vad var det du ville? Hur uppfattade den andre det? Hur hade ni kunnat göra? Att lotsa barn genom problem på ett sätt som gör att de själva analyserar situationen och bidrar till lösningar utvecklar barns kognitiva tänkande och det stjäl inte tid från lärande, det är lärande!
//Anna 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar