tisdag 30 april 2013

När teori och praktik möts

Att arbeta med sig själv som verktyg innebär att man behöver lära känna sig själv. Ett visst mått av personlig mognad är en förutsättning för att kunna ha ett förhållningssätt gentemot eleverna som är genomtänkt. Har vi inte det så tenderar vi att handla utifrån våra egna känslor som väcks hos oss själva i olika situationer. Ett exempel är när en pedagog blir provocerad av en elevs beteende. Känner pedagogen sig själv och hinner tänka att "Nu händer något i mig, jag blir frustrerad", är chansen större att man under några sekunder kan distansera sig från känslorna och tänka rationellt. Hur får jag eleven att lyssna? Om jag går igång och höjer rösten just nu så kommer elevens negativa attityd att trappas upp och ingen av oss hittar en väg ut utan att "tappa huvudet". Om den vuxne istället håller sig lugn, kanske tar ett steg tillbaka och säger vad som gäller och sedan går sin väg, ges en väg ut för eleven som då i lugn och ro hinner tänka över sitt val. Lyssnar eleven i alla fall inte så kan man ta ett samtal om situationen senare, när eleven lugnat sig och framförallt man själv lugnat sig och fått tänka till. Detta förutsätter att man som vuxen är medveten om vad som händer inom sig själv. De flesta vuxna i skolan vet vad som är pedagogiskt och fruktbart i mötet med eleverna, problemet är när de egna känslorna och den egna frustrationen tar över handlandet. Lägg sedan till att det ofta är flera situationer som händer samtidigt och samverkar. Under loppet av några minuter kan en pedagog i skolan behöva fatta många små beslut som i sig ger konsekvenser som också måste lösas. Detta ställer enormt höga krav på frustrationstolerans och förmåga att lyfta sig själv upp i teorin - det vi vet är gynnsamt för barns utveckling och lärande - för att under bråkdelen av en sekund använda det som underlag för ett beslut. I handledningen har vi tillsammans, i lugn och ro, fått samtala om många sådana vardagliga situationer. Genom att analysera situationer som hänt och se dem ur olika synvinklar kan vi hitta nya sätt, få nya verktyg, i mötet med barnen - praktiken.

//Anna



tisdag 23 april 2013

Socioekonomi

Vi har träffat kommunens ekonom tillsammans med några från skolan. Hon har ett uppdrag att ta fram socioekonomiska beräkningar utifrån en modell som baseras på lång tids forskning och beprövad erfarenhet av ekonomen Ingvar Nilsson. Hon ska "räkna" på projektet och det kommer att komplettera den utvärdering av projektet som forskarna från Jönköping ska arbeta med.
För mig som icke-ekonom är det inte helt enkelt att förstå, men modellen bygger på att visa på eventuell vinst (och förlust också förstås) av förebyggande arbete ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det man vet är att förebygga utanförskap och marginalisering ger vinster, både mänskligt och ekonomiskt. Den mest centrala faktorn för att undvika utanförskap är att ungdomar klarar skolan. Detta sammanfaller med projektets huvudsakliga mål. Det vi också vet är att förebyggande arbete tar tid, effekter kommer oftast efter betydligt längre tid.... samtidigt är det jätteviktigt att visa på de eventuella effekter som vi gemensamt; förskola, skola, projekt, elever, föräldrar etcetera kan skapa genom en ihärdig satsning på hälsa och lärande!
//Kristina

torsdag 18 april 2013

Föräldraråd

Fick möjlighet att delta på ett föräldraråd i veckan och berätta om projektet. Det var ett gäng engagerade mammor som ställde frågor och lyfte fram viktiga och angelägna frågor. För mig kändes mötet viktigt och intressant - att få ta del av dialogen mellan föräldrar och ansvariga för skolan och tillsammans fundera över var vi i projektet kan verka bäst.
Vi hade bland annat ett långt samtal om fritid; förutsättningar och möjligheter. Precis som andra föräldrar i vårt avlägsna land ställs de inför det faktum att många ungdomar vill spela på sina datorer och inte är så sugna att vara ute och "spela fotboll". Samtidigt finns det många ungdomar som vill göra saker som kanske inte finns tillgängligt. Vi pratade om föräldrarnas roll och skolans. Skolan kan göra en hel del för att uppmärksamma vikten av att ha en bra fritid och visa på exempel. Låta barnen prova olika saker så att de kan hitta något som gör att just de mår bra. Föräldrarna kan uppmuntra och underlätta. Vi i projektet ska bidra till prova - på verksamhet med fritidsaktörer utanför skolan.
Ett annat ämne är skolmaten, ett ständigt ämne på dagordningen på de flesta skolor. Jag berättade lite om det arbete som vi har gjort tillsammans med matrådet och rektor på skolan. Till exempel har eleverna fått svara på en enkät om skolmat-/miljö. Enkäten visar att många elever (som går i högstadiet) inte äter lunch i skolmatsalen varje dag. Eleverna har uppgett att hur maten smakar och ser ut spelar mest roll. Jag uppfattar att det finns en negativ inställning till skolmaten hos många elever och kanske förväntningar på att det skulle kunna vara väldigt annorlunda. Men skolmaten är väldigt reglerad. Föräldrarnas roll kan här vara att beskriva varför skolmat finns (unikt i världen) och vem som bestämmer om skolmat i kommunen. Ett konkret sätt att förstå mer av hur saker och ting fungerar i vårt samhälle och var man kan påverka. Jag har tagit upp detta med eleverna i högstadiet och i matrådet finns det intresse av att prata med politiker och andra som kan påverka de stora förändringarna. Efter en lång diskussion om detta, ställdes frågan varför skolan och vi i projektet engagerar oss så mycket i denna fråga. Rektor svarade snabbt och tydligt - för att det påverkar måluppfyllelsen och skolklimatet när eleverna inte äter.
//Kristina

tisdag 2 april 2013

Föräldrainflytande


Jag har haft flera föredrag om tematiska föräldramöten och föräldrainflytande, både för förskolepersonal men även för skolan. Ett roligt och engagerande ämne!

För skolpersonal har det varit Tematiska föräldramöten och Effekt. Tematiska föräldramöten har handlat om hur man kan göra föräldrarnas röst hörd och stärka föräldraengagemanget i skolan. Hur man kan samarbeta med föräldrarna för att öka elevernas prestationer i skolan.

Effekt är ett evidensbaserat alkohol och drogförebyggande föräldraskapsprogram. Programmet presenteras en gång per termin om hur föräldrar kan ha tydliga förväntningar på sitt barn. Man anser att föräldrar har den största påvekan på ungdomars alkoholkonsumtion genom en restriktiv hållning till alkohol och sitt barn. Föräldrainflytande!

I förskolan har jag glädjen att träffa alla pedagoger under treveckors intervaller i så kallade nätverksgrupper. Omgång tre har handlat om tematiska föräldramöten och även fjärde nätverksmötet kommer handla om föräldrainflytande. Jag har använt mig av samma material, Tematiska föräldramöten till förskolan och skolan, skillnaden har varit formen på uppläggen. I skolan hade jag ett föredrag medan i förskolan har jag haft samtal med pedagogerna utifrån materialet. Båda lika roligt och spännande att få vara delaktig i.

Hur kan vi medvetengöra föräldrainflytande i förskola och skola? Föräldrar är ju trots allt en otroligt viktig del av barnens liv, oavsett ålder!

/ Johnna

Väl använd tid

Vi har haft en halvdag med Sorunda RO och arbetat med operativ och strategisk elevhälsa. Rektorer, kurator, skolpsykolog, skolsköterska med flera har arbetat med att förtydliga roller och uppdrag, lyft fram vad som fungerar idag och vad som behöver utvecklas samt formulerat en konkret viljeinriktning att arbeta för som inbegriper mer av förebyggande och främjande inslag.
För mig som inte har gedigen skolerfarenhet är det lärorikt att delta och det blir uppenbart att elevhälsa i skolan är ett nav, som när det  fungerar väl verkligen har betydelse för elevers hälsa och lärande.
Vi i projektet som stödjer detta viktiga utvecklingsarbete kände oss nöjda när rektor avslutningsvis sa - detta var väl använd tid!
//Kristina